Babykort i miniformat

Oj nu var det längesedan det blev ett inlägg här. Och ännu längre sedan det var ett inlägg om något jag skapat. 

Dags för bättring!

Fick en beställning av en kollega på ett babykort. Önskemålet var ett 10*10 kort och att det inte skulle vara babyrosa.

Upptäckte att det inte var helt lätt att rymma allt man ville i det formatet. Brukar skapa i 14*14. Tänka sig att de där fjuttiga centimetrarna kan göra sådan skillnad. 

Passade på att använda mina favoritpapper, Maja Design. Denna gången ur Vintage Autumn Basics.

Trevlig kväll!!!

/Marit

Födelsedag, sol och sightseeing

Tisdag och min födelsedag. Dags att fylla 40. Suck! 

Minns när min mamma fyllde 40, då tyckte jag hon var gammal. Och nu är jag där själv. 

Fick kaffe på sängen av mannen och en stund senare knackade Thunbergs på dörren. Det blev både sång och paket, det var trevligt. 

Vädret var också trevligt idag. Uppehåll och solen var på väg genom molnen. 

Vi började med att ta tunnelbanan till Hyde Park och njöt av en rundtur där. Hösten är inte alls lika långt gången i England så det fanns fortfarande mycket grönska kvar. 

Efter Hyde Park blev det ett besök på det välkända Harrods. Där finns verkligen allt att köpa. Vi imponerades av utbudet i saluhallen, tittade på svindyra möbler och TV-apparater och fick julstämning på julavdelningen. 

Sedan var det dags att bege sig till Buckingham Palace och vaktavlösningen. Du milde vad folk och så hysteriskt. Polisen försökte styra upp folkmassorna och ändå hålla trafiken igång. 

På håll kunde vi skymta Beefeaters genom staketet. Bäst skymt av dem fick vi då vi gick därifrån. Mängder av folk stod då kvar och väntade. På vad fick vi aldrig någon klarhet i. 

Promenerade bort mot Big Ben i hopp om att hitta en båt att åka bort mot Tower Bridge. Men det rådde så mycket oklarhet i vart och om man skulle köpa biljett eller åka på tunnelbanekortet, så det slutade med att vi tog tunnelbanan. 

En god lunch med sirlion steak på en pub smakade utmärkt efter allt promenerande idag. 

Vandringen fortsatte sedan ner mot Towern. Där gick vi aldrig in, men drack kaffe vid Thamsen medan solen sken på oss och vi hade utsikt över både Towern och Tower Bridge. 

Vi fortsatte sedan till fots bort mot St Pauls Cathedral. Stor och mäktig byggnad med en enorm kupol.

Sedan fick det vara nog med både sevärdheter och promenad. Vi åkte tunnelbana hem till hotellet och tog en välbehövlig kall öl på The Swan. 

Kvällens middag intogs återigen på Spagetti House, fast på en ny restaurang mitt i teaterdistriktet. 

Delade massa olika förrätter, gott rött vin och pizza till varmrätt. 

Mätta och belåtna vandrade vi hem till hotellet och slutade min födelsedag med ännu en öl på The Swan. Vilken fantastisk dag jag haft!

Onsdagen betydde hemresa. Några sista inköp hann det bli runt Oxford Cirkus innan vi åkte ut till Heathrow för att flyga hem igen. 

Nu sitter vi i bilen hem från Landvetter och imorgon väntar jobb igen. 

Men det var inte så farligt att fylla 40. Tycker jag mår riktigt bra! :-)

Jag har haft fantastiska dagar i London. Vi har sett mycket och ätit och druckit gott. Shoppat har vi också gjort och sett två fantastiska musikaler. Jag är helnöjd!

Tack Stefan, Jennie och Danne för ännu en trevlig resa. 

/Marit

This is England

Då vi vaknade på söndagsmorgonen hörde vi regnet droppa mot fönsterblecket. Det var en mulen och regnig dag och då vi gick för att äta frukost kunde vi precis som The Clash konstatera "This is England". Regn, paraply och röda dubbeldäckare vart vi såg.

Eftersom vädret var som det var började vi med en lång och god frukost, som sedan följdes av en inomhusaktivitet, nämligen Madame Tussauds.

Under de två timmarna vi var där träffade vi mängder av kändisar, allt från filmstjärnor och artister till vetenskapsmän, ledare och sportstjärnor.

Besöket på Madame Tussads bjöd inte bara på rundvandring bland vaxdockor. I entréavgiften ingick även en vandring i skräckkammaren, en åktur i små bilar genom Englands historia och slutligen en 3D-film om hur 6 superhjälltar räddade London från attack. 

Efter Madame Tussauds hade regnet upphört och vi tog tunnelbanan till Oxford Cirkus. Där intogs en god lunch på en av stadens alla mysiga pubar. Vart man än går hittar man något mysigt ställe. Gamla gedigna byggnader, robust träinredning och mysigt inrett. Skall man äta leder oftast en rejäl, gärna lite sned, trappa upp till våning två. En Fish & Chips och en kall öl sitter inte då helt fel.

Med ny påfylld energi blev det lite shopping idag med. Givetvis besökte vi Victoria Secret och Hollister och kom ut med fyllda påsar. Strövade Regent Street ner mot Piccadilly Cirkus. Mindes när jag var i London 1989 och hur imponerad jag då var av denna plats. Men efter två besök i New York och Times Square kändes nu Piccadilly rätt fjuttigt. 

Kvällens middag intogs på en restaurang i mysiga Convent Garden. Vi tog alla en 2-rätters och var i princip mätta efter förrätten. 

Proppmätta vandrade vi hem till hotellet och somnade gott.

Måndagen var också mulen, men inget regn. Idag stod shopping kring Convent Garden på schemat. Men först började vi med ett besök på Trafalgar Square. Förutom statyn med Nelson så pryddes nu torget av en stor knallblå tupp i glasfiber.

Sedan besökte vi jeansaffärer som Replay, G-Star, Lee och Diesel, liksom lite andra intressanta affärer. Tyvärr blev det inga jeans. Men efter en god publunch och öl på ännu en mysig pub shoppade vi loss i affären Superdry. De hade mängder med fina kläder.

Medan de andra fortsatte ströva runt i Convent Garden besökte jag en scrapbookingaffär. Hyfsat sortiment av stämplar, men inte särskilt billigt. Så det blev bara två stämplar. 

På kvällen var det dags för vår andra musikal - Rock of Ages. Innan dess åt vi en god middag på Spagetti House. Vi hade nu tagit lärdom av gårdagen och delade 3 förrätter på fyra. Mycket god mat, både förrätt och varmrätt. 

Musikalen Rock of Ages var en mäktig upplevelse. Det var en riktig ljus- och ljudshow med mängder av gamla härliga rocklåtar. Musikalen var dessutom rätt komisk och var väl värd att se.

Vandrade hem mot hotellet för en öl på puben The Swan bredvid vårt hotell. Tyvärr stängde de precis så det fick bli sängen. Var nog behövligt för vi somnade fort. Shopping och sightseeing tar på krafterna. 

/Marit

London calling

I fredags kväll lämnade vi och familjen Thunberg Landvetter och Sverige bakom oss för att åka på lång-weekend till London. Detta beslut tog vi en solig morgon i maj då vi åt frukost i Bryant Park i New York. Vi insåg då hur fascinerande det var att besöka storstäder och hur fantastiskt roligt det var att gå på musikal. 

Bredvid mig på planet satt en 19-årig tjej på väg på sin första egna resa. Hon skulle till Australien och jobba som volentär på Kangaroo Island. Då började det suga i den mer äventyrliga restarmen på mig, men jag fick snart annat att tänka på då vi skulle landa på Heathrow. Efter att ha cirkulerat 3 varv för att invänta vår tur påbörjade vi vår landning som var allt annat än angenäm. Planet guppade, krängde och skakade och jag var väldigt glad då vi taxade in mot vår gate och flygvärdinnan sa: - Welcome to a very, very windy London.

Vi tog tunnelbanan in till centrala London och checkade in på vårt hotell Mercure Bloomsbury.

Efter en god natts sömn vaknade vi utvilade redo att ta oss an London. I torsdags hade Stefan haft en kund som kom från Newcastle som rekommenderade att man började med London Eye. Detta för att få en bra överblick över stan. Trots en rätt dyster väderprognos så sken solen från en nästan klarblå himmel. Så efter en god frukost tog vi tunnelbanan till London Eye, detta gigantiska pariserhjul. 

Gondolerna var gigantiska men fylldes inte så fulla så alla kunde se bra och gå runt.

Åkturen var magnifik och vi fick se flera av Londons sevärdheter. Bäst utsikt fick vi över Houses of Parlament och Big Ben. 

Efter åkturen gick vi över Thamsen mot Big Ben och fick en fin utsikt över London Eye.

Klassisk Londonvy med Big Ben och en röd dubbeldäckare. 

Efter en god lunch på en italiensk restaurang blev det lite shopping. Några favoriter som Nike Town, Esprit, Tommy Hilfiger, Abercrombie & Fitch hann vi med innan vi återvände till hotellet. 

Sedan var det dags för musikal. Eftersom  det var jag som fyllde år denna gången var det jag som fick välja musikal. 

När jag fyllde 30 åkte jag till Afrika och såg lejon, så det verkade nu fullt logiskt att åka till London och se Lejonkungen när jag fyllde 40. :-)

Efter en god, men lite stressad middag för det var fullt på alla restauranger, så gick vi till Lyceum Theatre. 

Föreställningen var fantastisk! Att se hur de löst det med alla djuren, alla kluriga kostymer, sminkningen, kulisser mm. 

Det var 2,5 fantastiska timmar på teatern. 

En öl på en mysig pub innan det var dags för sängen. Trötta somnade vi men var mycket nöjda med vår första dag i London.

/Marit

European Scarp Battle - Part 1

I’m one of the participants in the “European Scarp Battle and tournament”, where more than 10 countries are participating.  You can compete in several categories and I chose card and layout.

Part 1 in the tournament was to create a work with the colors and style from the blog from the Stockholm Scrap and Pearl Event.

I had a hard time to get started and first I did my card. This is the result, which I am not so happy about.

After that it was easier to do the layout. Sad enough I had too little time to do all the details I’ve planned. But consider the little time I had, I´m pleased with the results.

This was the blog that should inspire us.

Saturday 20 pm was the deadline and after that anyone who wanted could vote. We were not allowed to show our work before the voting was closed, which was yesterday. There were nearly 80 beautiful contributions in each category and only 64 can move on to Battle 2.

Right now they counting votes and I am so excited to see the results. There were so many talented ladies who participated, so my chance to move on to battle 2 I not so god. But I keep my fingers crossed.

/Marit

Monte Baldo

Eftersom vi bestämde att det var för varmt att besöka Milano så valda vi istället att aktivera oss där det var svalare. Från byn Malcesine bara 5 km från vår camping gick liften upp till berget Monte Baldo på dryga 2000 meter.

Cabinbanan var tydligen unik i hela världen med roterande gondoler under hela färden upp. Så vart du än stod när du gick på så fick du utsikt över både toppen och dalen. Endast gondolens mittparti var still, medan golvet roterade.

Uppe på toppen var det säkert 15 grader svalare och en skön svalkande vind. Det var den perfekta temperaturen att vandra runt i och solen värmde lagom mycket.

Utsikten var fantastiskt, både ut över sjön, men även över närliggande grönskande berg och de mer avlägsna topparna i Dolomiterna. Lite soldis låg norröver, så sikten var inte optimal, men vi kunde skönja några snöklädda toppar.

Vi visste att det fanns fina cykel- och vandringsleder från toppen, men vi valde att bara njuta av utsikten och se oss omkring där uppe. Lite sugna hade vi varit på att ta med våra mountainbikes upp. Det skulle finnas en 6 mil lång led som ledde ner till byn vår camping låg i. Men jag kände att jag inte var tillräckligt tränad och kunnig för att hantera smala och branta alpbackar med rullgrus. Det får vänta till nästa gång, nu njöt vi istället.

På en mysig restaurang på toppen tog vi en kaffe med apfelstrudel och vaniljsås innan vi vandrade ut till den yttersta utsiktspunkten. Där fanns mängder av skärmflygare redo att kasta sig ut på en flygtur över sjön.

Då vi sett allt vi ville tog vi cabinbanan ner mot Malcesine igen och åt en god pastalunch vid torget. Efter maten körde vi norrut och rundade Gardasjön. Inne i viken vid byn Torbole kryllade sjön av vindsurfare, kiteare och små segelbåtar. Alla vill de njuta av vindarna som ofta bildas över sjön på eftermiddagarna.
Vi fortsatte söder ut längs sjöns västsida. Vägen gick i tunnlar eller klättrade på bergskanterna då bergen på denna sidan stupar brantare ner mot sjön.
Vi nådde vårt mål den mysiga lilla staden Limone. Fina hotell låg fastklamrade på bergskanterna med fint läge intill sjön.

Inte helt oväntat bjöd byn på allt i citronväg. Likörer, tvålar, förkläden, kylskåpsmagneter, tavlor mm.

Varje port och gata var dekorerade med citroner.

Presentaffärer blandades med dyrare affärer med märkeskläder. Vi njöt av en glass i skuggan innan vi åkte tillbaka hem för ett svalkande bad.

På camping Bella Vista var vi de enda svenskarna, t.o.m de enda nordborna. Däremot fanns det gott om holländare och på vårt etage fanns flera sällskap och vi hade holländare som våra närmaste grannar år bägge håll. Det är alltid kul att prata med nya människor och holländare är ju en av de få européer som är bra på engelska.
Så vi har pratat en hel del med våra grannar och blev även inbjudna till en holländsk grillkväll då ett stort gäng på över 20 personer träffades. Alla verkade så glada över att få svenskar som tillskott till sammankomsten.
När man börjar småprata med folk så här, lite mer dag för dag, så presenterar man ju sig aldrig. Därför visste varken vi eller de några namn. De gav därför oss smeknamnet "Swedish House Maffia".

Samma kväll som det var grillkväll var det även sommarfest i vår närmsta by Cassone. Vi visste sedan tidigare år att festen äger rum en helg i augusti och avslutas på söndagskvällen med ett rejält fyrverkeri.
Hela gänget vandrade därför in till Cassone och beskådade ett fantastiskt fyrverkeri utöver sjön. De kan verkligen det här med fyrverkeri här nere.

Till flera holländares förtvivlan lämnade The Swedish House Maffia  Gardasjön på onsdagsmorgonen och vi påbörjade vår resa hem till Sverige.
Vi körde genom Sydtyrolen upp mot Brennerpasset, en sträcka som är så otroligt vacker. En enorm grönska blandat med höga berg. Hus trängs med alla odlingar på bergsluttningarna och mil efter mil löper vin- och äppelodlingar längs bägge sidor av vägen.
Så småningom dök även snöbeklädda toppar upp vilket känns så konstigt då temperaturen ligger på 30 grader.

Via Brennerpasset kom vi ner mot Innsbruck och vek av norrut mot München och Regensburg. Där stannade vi för natten på en mysig camping invid floden Naab. Det var nästan 30 grader varmt och vi gjorde som många andra och tog ett dopp i floden. Det var väldigt strömt och vi fick simma konstant för att inte glida med nerströms. Av andra campinggäster förstod vi sedan hur vi borde gjort. De hoppade i campings ena ände och flöt sedan förbi hela campingen och gick upp vid badplatsen. Smart!
Då det svalnat lite tog vi en cykeltur in till den lilla byn Pielenhofen som har en fin gammal klosterkyrka som ligger vackert invid floden.
Kvällen avslutades på campingens uteservering där vi avnjöt en god schnitzel.

På torsdagen var det dags för en heldag på tysk motorväg. Vi började morgonen med en löprunda för att klara av en dags stillasittande.
Vi hade bra flyt på vägarna och nådde vårt mål, en bra rastplats strax utanför Rostock.
I skymningen så såg vi storkar på flera ställen. Jag vet knappt om jag gjort det i vuxen ålder. Jag minns dem mest från hustak då jag var liten och vi tältade i Danmark och Tyskland.
Nu såg vi flera stycken på två ställen. De gick och åt på fälten alldeles intill vägen.
Strax därpå kom 4 stycken flygande på låg höjd precis över autobahn.

På fredagsmorgonen lämnade vi rastplatsen redan vid sex på morgonen. I gryningen såg vi mängder med hjortar längs vägen och ännu fler storkar.
Innan det var dags för färjan hem gjorde vi vårt årliga besök på Calles för att handla öl och vin. Bäst att passa på då vi ändå passerar. Nu klarar vi oss nog till nästa sommar och semester.

Helsingborg och Sverige välkomnade oss med sol och vackert väder. Dags att återvända hem till Habo, semestern börjar ju tråkigt nog gå mot sitt slut.

/Marit

Verona

I onsdags tog vi bilen och körde de ca 6 milen till staden Verona. Vi hade sedan tidigare hört att det fanns mycket att se där och då vi åkte en dagstur med buss till Venedig från Gardasjön 2009, så passerade vi genom Verona och det lilla vi såg verkade väldigt mysigt.

Staden är med på UNESCO:s världsarvslista och då Verona var med under ett avsnitt av ”På spåret” nu i vintras, så blev vi ännu mer sugna på att åka dit.

GPS:en tog oss smidigt in till centrum och vi hittade ett modernt och superfräscht parkeringsgarage. Över varje plats fanns en liten lampa som lyste rött eller grönt, så du kunde på långt håll se vart det fanns platser lediga. Garaget var beläget under jord och byggt i flera plan och klassisk musik strömmade ur högtalarna och en äldre man gick runt med en städvagn och höll det rent och snyggt.

Då vi kom upp på gatan så fanns knappt ett spår av garaget. En vägg av gröna klätterväxter med luftgångar byggda som broar med vackra räcken var det enda som syntes nedanför oss. De hade verkligen lyckats gömma detta garaget för att inte störa den gamla och antika miljön.

100 m från garaget fanns en turistbyrå där vi fick en karta över Verona med de största sevärdheterna markerade. Från vår camping hade vi även fått med tips på vad som skulle besökas under ett dagsbesök i staden.

Precis intill turistbyrån så låg den gamla romerska amfiteatern ”Arena di Verona” som är byggd under första århundradet efter Kristus. Arenan rymmer ca 20 000 personer och är en av de största i Europa.

 Vi betalade 6 Euro i inträde för att gå in och titta. Inne i de långa och mörka stengångarna var det svalt och skönt, men så fort vi klev ut inne i arenan så blev det stekhett. Det var som en kokande gryta.

Vi gick ändå upp till de översta raderna för att få en bra överblick och svetten rann om oss. Jösses så varmt det var, luften stod helt stilla där inne.

Tyvärr drabbades Verona av ett jordskalv år 1117 som förstörde hela den yttre väggen till arenan. Endast fyra valvbågar klarade sig och dessa finns fortfarande kvar.

I övrigt är byggnaden välbevarad och juli-augusti varje år spelas opera- och balettstycken upp inne på arenan.

Förutom arenan är Verona berömt för att vara skådeplatsen för Shakespeares pjäs om Romeo och Julia och vi gick de små mysiga gatorna med gamla byggnader tills vi kom fram till Julias hus. På en innergård, som nu i turisttider var full med folk, fanns den berömda balkongen.

Mot betalning fick man gå upp och bli fotograferad på hennes balkong, men det hade vi inga önskemål om. I bortre hörnet av innergården fanns en stor järngrind. Denna var fullständigt belamrad med hänglås där tusentals par valt att befästa sin kärlek.

Sedan vandrade vi vidare genom staden och såg på gamla romerska hus, kyrkor, valv och broar. Endast Rom överträffar Verona i antal välbevarade romerska arkitektoniska lämningar. Det fanns även gotiska katakomber med gravar.

En god pastalunch på Piazza Erbe och sedan fortsatte vi till Veronakatedralen.

Vi samlade kraft och sedan kämpade vi i trapporna upp till höjden för att se den romerska teatern. Svettigt var det och mycket vatten gick det åt.

Utsikten uppe vid Teatro Romano var fantastiskt och vi kunde blicka ut över Verona som är vackert beläget vid en krök av Adige-floden på Po-slätten.

Slutligen besökte vi slottet Castelvecchio som nu är konstmuseum.

Tillbaka vid Arenan började vi känna oss smått kokta. På Piazza Bra vid Arenan fanns mängder av människor samlade. Medan vi köpte varsin glass att svalka oss med fick vi veta anledningen. De väntade alla på att bilar från tv-serien ”Top Gear” skulle passera. Vi åt glass och väntade lite vi med. Innan vi ens hörde en tendens till motorljud sprang hela folkmassan iväg. Av klungan att döma kunde vi förstå att något fordon fanns i dess mitt och vi gick närmre och hörde då ett surrande motorljud. Förmodligen var det en värstingbil, men vi hade inte en chans att se den.

Istället letade vi oss tillbaka till vårt osynliga garage och åkte sakta hemåt Gardasjön. Väl hemma tog vi ett efterlängtat bad för att svalka våra varma kroppar. Det var underbart!

Från början var tanken att det skulle bli stadsbesök i både Verona och Milano medan vi var här, men efter dagens hetta börjar vi tvivla om vi orkar med en sådan här dag till. Det känns som om stadsbesök i Italien bör göras under våren eller hösten, inte i nästan 40 graders hetta och stekande sol.

I övriga har vi haft några sköna dagar vid sjön. Cykelturer har kombinerats med morgonlöpning. Det krävs nästan att bränna lite kalorier här för det finns mycket gott att äta. Vi frossar i italienska delikatesser och äter rikligt med mozzarella, i sallader och omeletter, parmaskinka som snacks till after beachen och kex med goda italienska ostar.

På kvällarna blir det grillning på campingen med ett gott vin. Det är så underbart att sitta ute och se skymningen sänka sig över sjön och sedan vänta in mörkret. Och med mörkret kommer också den efterlängtande svalkan.

/Marit 

Lago di Garda

Att komma till Italien från den karga och torkade ön Krk var som om någon plötsligt lagt till färgen grön till färgskalan.

Vinplantor i långa prydliga rader, olivlundar och grönskande kullar med terracottafärgade hus. Vart man än såg var det bara grönt och man blev glad i hela kroppen.

Resan från Baska på Krk till Gardasjön är 45 mil, men består av mycket småvägar, så det tar sin tid. Trots att vi sett blått hav i två veckor blev vi ändå upprymda då vi kom till byn Garda och fick en första glimt av sjön. Höga mörkgröna cypresser blandades med palmer och blommor i alla dess färger och bakom fanns den turkoseblå sjön.

Vi fortsatte norrut till den lila byn Assenza di Brenzone där campingen Bella Vista ligger. 2008 var vi där och tältade och 2009 var vi där med husvagn. När vi nu såg hur vackert allt var så undrade vi varför vi inte åkt tillbaka hit tidigare.

Norra delen av sjön är omgiven av höga men grönskande berg vilket gör det hela ännu vackrare.

På Bella Vista kände de igen oss och välkomnade oss åter. Vi fick hoppa upp på den lilla golfbilen och blev körda runt campingen för att hitta en bra plats av ”Wallertz” som Stefan kallar honom. Detta för att han påminner så mycket om en som heter det från Stefans hemtrakter. Campingen är byggd i olika etage, så vilken plats du än får så har du utsikt ut över sjön. Vi hittade en bra med lite skuggande olivträd omkring.

Under dagen hade vi kört igenom ett regnområde som passerat Italien och Kroatien, några mörka moln fanns fortfarande kvar, så vi skyndade oss att installera oss på vår plats och sätta upp vårt förtält. Samtidigt började vi bli hungriga, så medan Stefan spikade i tältpinnar till förtältet så lagade jag ”tortellini a la panna”, vi var ju ändå i Italien.

Underlaget var hårt, men sedan vi kämpat med att fästa vårt tält i Kroatien förra sommaren, så hade vi nu köpt nya tältpinnar som var som spikar. Dessa gick att slå i med hammare och tältet fick bättre fäste. Vi visste sedan tidigare att det kunde dra in kraftiga åskoväder här och med dem massa blåst, så vi ville vara förberedda.

Värsta åskovädret vi haft här var en kväll 2008 då hela tältet höll på att lyfta. Vi satt då båda livrädda i mitten av tältet för att hålla det kvar medan vatten forsade under oss. Det var efter det som vi bestämde att nu fick det vara sluttältat.

När maten var klar var Stefan också klar, det var bara stormlinorna kvar. - Kom och ät nu sa jag, dem tar vi sen.

Vi satta oss och åt och drack ett glas rött. Större och mörkare moln drog in och då vi nästan ätit upp såg jag att färgen på molnen gått från mörkblå till svartgrå med inslag av grönt. Det bådade inte gott.

I samma stund kom Wallertz farande på golfbilen och ropade något obegripligt på italienska, pekade på himmelen och gestikulerade hej vilt. Men budskapet var tydligt, oväder på ingång och det blev en febril aktivitet runt omkring oss.

Bara några sekunder senare så kom blåsten och vi hörde de första smällarna. Jag såg massa småsaker komma farande i luften och hörde smattret på taket och först trodde jag det var hagel. Men snart förstod jag att det var vissna blad samt kart från olivträden som lossnade i den hårda vinden.

Sedan kom regnet och med den åskan och ännu hårdare vindar. Som tur var kom vinden från sidan, för vi som saknar front på vårt förtält hade fått stora problem annars. Men det skakade och slet rejält ändå och jag ångrade bittert att jag bett mannen vänta med stormlinorna. Nu var det bara att ge sig ut i ovädret och fixa det.

De sista tortellinibitarna blev kvar på tallriken och vi fick rusa ut i regnet. Det var omöjligt att avgöra hur långt bort det var för mullrandet var konstant så det gick inte att räkna från blixtarna. Smällarna studsande mellan bergen över sjön och dånet var öronbedövande. Ni som varit med om åskoväder i Alperna vet att åskar det i Alperna så åskar det ordentligt.

Luftmadrasser och tvätt kom farande i vinden och vid grannens tält lossade en pinne och tältduken fladdrade upp i vinden. Då vi fäst i stormlinorna så kändes ändå vårt rätt stabilt och vi satt i förtältet och beskådade det hela medan vi åt upp de sista och nu kalla tortellinibitarna.

Tala om tajmning! Tänkt om detta hänt då vi höll på att sätta upp tältet.

På kvällen klarnade det upp igen och vinden la sig något. Som sagt, inget besök vid Garda utan ett rejält åskoväder. Med lite tur kanske vi klarar oss undan fler.

På tisdagsmorgonen sken solen från en klarblå himmel och det var svårt att tro att det varit sånt oväder kvällen innan.

Under morgonens löprunda kunde man dock se flera spår. På sjön gick det vita gäss och längs strandpromenden hade stora grenar och även några träd gått ner i blåsten. Om det bara var vind eller ett och annat åsknedslag var svårt att säga.

De som är vid Gardasjön för vinsurfing och kiteing var eld och lågor och sjön var full av segel.

Nytt för oss i år är att vi har cyklar med oss och det har varit så skönt. I Baska använde vi dem mest för att cykla till bageriet på morgonen för att köpa bröd eller för att ta oss till badklipporna i byns utkant. Men Gardasjön är ett riktigt cykelparadis där många cyklar. Landsvägscyklister blandades med mountainbikes, men även av de som bara vill njuta av de vackra vyerna.

Vi tog nu våra cyklar och begav oss norr över. Första stoppet blev byn Cassone som har liten men dock så mysig hamn.

Vi behövde lite grönsaker för lunchen och i den lilla affären vi hittade i Cassone visade det sig att de även sålde lokalt vin på tapp. Rött och vitt vin kunde köpas i valfri mängd för en billig peng. Vi fick provsmaka och köpte sedan en liter av det röda som tappades upp i en vacker glasflaska.

Efter lunchen, som bestod av varma mackor med parmaskinka, tomater och pesto med en tomat- och mozarellasallad till, blev det lite sol och bad och man kan inte riktigt se sig mätt på de vackra vyerna. Jag är så glad för att vi valde att åka hit igen.

Visst vi hade det fantastiskt i Baska och den latare delen av mig hade nog gärna sett att vi stannat där resten av semestern istället för att packa ner allt, flytta och packa upp igen. Men väl här ångrar jag inget utan är bara glad att vi tog oss orken att flytta på oss. Italien är minst lika bra som Kroatien, men jag saknar de kroatiska priserna.

Idag har vi haft en lugn dag på stranden och imorgon planerar vi för en dagstur till Verona för lite historia och kultur.

/Marit