Cabinbanan var tydligen unik i hela världen med roterande gondoler under hela färden upp. Så vart du än stod när du gick på så fick du utsikt över både toppen och dalen. Endast gondolens mittparti var still, medan golvet roterade.
Uppe på toppen var det säkert 15 grader svalare och en skön svalkande vind. Det var den perfekta temperaturen att vandra runt i och solen värmde lagom mycket.
Utsikten var fantastiskt, både ut över sjön, men även över närliggande grönskande berg och de mer avlägsna topparna i Dolomiterna. Lite soldis låg norröver, så sikten var inte optimal, men vi kunde skönja några snöklädda toppar.
Vi visste att det fanns fina cykel- och vandringsleder från toppen, men vi valde att bara njuta av utsikten och se oss omkring där uppe. Lite sugna hade vi varit på att ta med våra mountainbikes upp. Det skulle finnas en 6 mil lång led som ledde ner till byn vår camping låg i. Men jag kände att jag inte var tillräckligt tränad och kunnig för att hantera smala och branta alpbackar med rullgrus. Det får vänta till nästa gång, nu njöt vi istället.
På en mysig restaurang på toppen tog vi en kaffe med apfelstrudel och vaniljsås innan vi vandrade ut till den yttersta utsiktspunkten. Där fanns mängder av skärmflygare redo att kasta sig ut på en flygtur över sjön.
Då vi sett allt vi ville tog vi cabinbanan ner mot Malcesine igen och åt en god pastalunch vid torget. Efter maten körde vi norrut och rundade Gardasjön. Inne i viken vid byn Torbole kryllade sjön av vindsurfare, kiteare och små segelbåtar. Alla vill de njuta av vindarna som ofta bildas över sjön på eftermiddagarna.
Vi fortsatte söder ut längs sjöns västsida. Vägen gick i tunnlar eller klättrade på bergskanterna då bergen på denna sidan stupar brantare ner mot sjön.
Vi nådde vårt mål den mysiga lilla staden Limone. Fina hotell låg fastklamrade på bergskanterna med fint läge intill sjön.
Inte helt oväntat bjöd byn på allt i citronväg. Likörer, tvålar, förkläden, kylskåpsmagneter, tavlor mm.
Varje port och gata var dekorerade med citroner.
Presentaffärer blandades med dyrare affärer med märkeskläder. Vi njöt av en glass i skuggan innan vi åkte tillbaka hem för ett svalkande bad.
På camping Bella Vista var vi de enda svenskarna, t.o.m de enda nordborna. Däremot fanns det gott om holländare och på vårt etage fanns flera sällskap och vi hade holländare som våra närmaste grannar år bägge håll. Det är alltid kul att prata med nya människor och holländare är ju en av de få européer som är bra på engelska.
Så vi har pratat en hel del med våra grannar och blev även inbjudna till en holländsk grillkväll då ett stort gäng på över 20 personer träffades. Alla verkade så glada över att få svenskar som tillskott till sammankomsten.
När man börjar småprata med folk så här, lite mer dag för dag, så presenterar man ju sig aldrig. Därför visste varken vi eller de några namn. De gav därför oss smeknamnet "Swedish House Maffia".
Samma kväll som det var grillkväll var det även sommarfest i vår närmsta by Cassone. Vi visste sedan tidigare år att festen äger rum en helg i augusti och avslutas på söndagskvällen med ett rejält fyrverkeri.
Hela gänget vandrade därför in till Cassone och beskådade ett fantastiskt fyrverkeri utöver sjön. De kan verkligen det här med fyrverkeri här nere.
Till flera holländares förtvivlan lämnade The Swedish House Maffia Gardasjön på onsdagsmorgonen och vi påbörjade vår resa hem till Sverige.
Vi körde genom Sydtyrolen upp mot Brennerpasset, en sträcka som är så otroligt vacker. En enorm grönska blandat med höga berg. Hus trängs med alla odlingar på bergsluttningarna och mil efter mil löper vin- och äppelodlingar längs bägge sidor av vägen.
Så småningom dök även snöbeklädda toppar upp vilket känns så konstigt då temperaturen ligger på 30 grader.
Via Brennerpasset kom vi ner mot Innsbruck och vek av norrut mot München och Regensburg. Där stannade vi för natten på en mysig camping invid floden Naab. Det var nästan 30 grader varmt och vi gjorde som många andra och tog ett dopp i floden. Det var väldigt strömt och vi fick simma konstant för att inte glida med nerströms. Av andra campinggäster förstod vi sedan hur vi borde gjort. De hoppade i campings ena ände och flöt sedan förbi hela campingen och gick upp vid badplatsen. Smart!
Då det svalnat lite tog vi en cykeltur in till den lilla byn Pielenhofen som har en fin gammal klosterkyrka som ligger vackert invid floden.
Kvällen avslutades på campingens uteservering där vi avnjöt en god schnitzel.
På torsdagen var det dags för en heldag på tysk motorväg. Vi började morgonen med en löprunda för att klara av en dags stillasittande.
Vi hade bra flyt på vägarna och nådde vårt mål, en bra rastplats strax utanför Rostock.
I skymningen så såg vi storkar på flera ställen. Jag vet knappt om jag gjort det i vuxen ålder. Jag minns dem mest från hustak då jag var liten och vi tältade i Danmark och Tyskland.
Nu såg vi flera stycken på två ställen. De gick och åt på fälten alldeles intill vägen.
Strax därpå kom 4 stycken flygande på låg höjd precis över autobahn.
På fredagsmorgonen lämnade vi rastplatsen redan vid sex på morgonen. I gryningen såg vi mängder med hjortar längs vägen och ännu fler storkar.
Innan det var dags för färjan hem gjorde vi vårt årliga besök på Calles för att handla öl och vin. Bäst att passa på då vi ändå passerar. Nu klarar vi oss nog till nästa sommar och semester.
Helsingborg och Sverige välkomnade oss med sol och vackert väder. Dags att återvända hem till Habo, semestern börjar ju tråkigt nog gå mot sitt slut.
/Marit
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar