Lago di Garda

Att komma till Italien från den karga och torkade ön Krk var som om någon plötsligt lagt till färgen grön till färgskalan.

Vinplantor i långa prydliga rader, olivlundar och grönskande kullar med terracottafärgade hus. Vart man än såg var det bara grönt och man blev glad i hela kroppen.

Resan från Baska på Krk till Gardasjön är 45 mil, men består av mycket småvägar, så det tar sin tid. Trots att vi sett blått hav i två veckor blev vi ändå upprymda då vi kom till byn Garda och fick en första glimt av sjön. Höga mörkgröna cypresser blandades med palmer och blommor i alla dess färger och bakom fanns den turkoseblå sjön.

Vi fortsatte norrut till den lila byn Assenza di Brenzone där campingen Bella Vista ligger. 2008 var vi där och tältade och 2009 var vi där med husvagn. När vi nu såg hur vackert allt var så undrade vi varför vi inte åkt tillbaka hit tidigare.

Norra delen av sjön är omgiven av höga men grönskande berg vilket gör det hela ännu vackrare.

På Bella Vista kände de igen oss och välkomnade oss åter. Vi fick hoppa upp på den lilla golfbilen och blev körda runt campingen för att hitta en bra plats av ”Wallertz” som Stefan kallar honom. Detta för att han påminner så mycket om en som heter det från Stefans hemtrakter. Campingen är byggd i olika etage, så vilken plats du än får så har du utsikt ut över sjön. Vi hittade en bra med lite skuggande olivträd omkring.

Under dagen hade vi kört igenom ett regnområde som passerat Italien och Kroatien, några mörka moln fanns fortfarande kvar, så vi skyndade oss att installera oss på vår plats och sätta upp vårt förtält. Samtidigt började vi bli hungriga, så medan Stefan spikade i tältpinnar till förtältet så lagade jag ”tortellini a la panna”, vi var ju ändå i Italien.

Underlaget var hårt, men sedan vi kämpat med att fästa vårt tält i Kroatien förra sommaren, så hade vi nu köpt nya tältpinnar som var som spikar. Dessa gick att slå i med hammare och tältet fick bättre fäste. Vi visste sedan tidigare att det kunde dra in kraftiga åskoväder här och med dem massa blåst, så vi ville vara förberedda.

Värsta åskovädret vi haft här var en kväll 2008 då hela tältet höll på att lyfta. Vi satt då båda livrädda i mitten av tältet för att hålla det kvar medan vatten forsade under oss. Det var efter det som vi bestämde att nu fick det vara sluttältat.

När maten var klar var Stefan också klar, det var bara stormlinorna kvar. - Kom och ät nu sa jag, dem tar vi sen.

Vi satta oss och åt och drack ett glas rött. Större och mörkare moln drog in och då vi nästan ätit upp såg jag att färgen på molnen gått från mörkblå till svartgrå med inslag av grönt. Det bådade inte gott.

I samma stund kom Wallertz farande på golfbilen och ropade något obegripligt på italienska, pekade på himmelen och gestikulerade hej vilt. Men budskapet var tydligt, oväder på ingång och det blev en febril aktivitet runt omkring oss.

Bara några sekunder senare så kom blåsten och vi hörde de första smällarna. Jag såg massa småsaker komma farande i luften och hörde smattret på taket och först trodde jag det var hagel. Men snart förstod jag att det var vissna blad samt kart från olivträden som lossnade i den hårda vinden.

Sedan kom regnet och med den åskan och ännu hårdare vindar. Som tur var kom vinden från sidan, för vi som saknar front på vårt förtält hade fått stora problem annars. Men det skakade och slet rejält ändå och jag ångrade bittert att jag bett mannen vänta med stormlinorna. Nu var det bara att ge sig ut i ovädret och fixa det.

De sista tortellinibitarna blev kvar på tallriken och vi fick rusa ut i regnet. Det var omöjligt att avgöra hur långt bort det var för mullrandet var konstant så det gick inte att räkna från blixtarna. Smällarna studsande mellan bergen över sjön och dånet var öronbedövande. Ni som varit med om åskoväder i Alperna vet att åskar det i Alperna så åskar det ordentligt.

Luftmadrasser och tvätt kom farande i vinden och vid grannens tält lossade en pinne och tältduken fladdrade upp i vinden. Då vi fäst i stormlinorna så kändes ändå vårt rätt stabilt och vi satt i förtältet och beskådade det hela medan vi åt upp de sista och nu kalla tortellinibitarna.

Tala om tajmning! Tänkt om detta hänt då vi höll på att sätta upp tältet.

På kvällen klarnade det upp igen och vinden la sig något. Som sagt, inget besök vid Garda utan ett rejält åskoväder. Med lite tur kanske vi klarar oss undan fler.

På tisdagsmorgonen sken solen från en klarblå himmel och det var svårt att tro att det varit sånt oväder kvällen innan.

Under morgonens löprunda kunde man dock se flera spår. På sjön gick det vita gäss och längs strandpromenden hade stora grenar och även några träd gått ner i blåsten. Om det bara var vind eller ett och annat åsknedslag var svårt att säga.

De som är vid Gardasjön för vinsurfing och kiteing var eld och lågor och sjön var full av segel.

Nytt för oss i år är att vi har cyklar med oss och det har varit så skönt. I Baska använde vi dem mest för att cykla till bageriet på morgonen för att köpa bröd eller för att ta oss till badklipporna i byns utkant. Men Gardasjön är ett riktigt cykelparadis där många cyklar. Landsvägscyklister blandades med mountainbikes, men även av de som bara vill njuta av de vackra vyerna.

Vi tog nu våra cyklar och begav oss norr över. Första stoppet blev byn Cassone som har liten men dock så mysig hamn.

Vi behövde lite grönsaker för lunchen och i den lilla affären vi hittade i Cassone visade det sig att de även sålde lokalt vin på tapp. Rött och vitt vin kunde köpas i valfri mängd för en billig peng. Vi fick provsmaka och köpte sedan en liter av det röda som tappades upp i en vacker glasflaska.

Efter lunchen, som bestod av varma mackor med parmaskinka, tomater och pesto med en tomat- och mozarellasallad till, blev det lite sol och bad och man kan inte riktigt se sig mätt på de vackra vyerna. Jag är så glad för att vi valde att åka hit igen.

Visst vi hade det fantastiskt i Baska och den latare delen av mig hade nog gärna sett att vi stannat där resten av semestern istället för att packa ner allt, flytta och packa upp igen. Men väl här ångrar jag inget utan är bara glad att vi tog oss orken att flytta på oss. Italien är minst lika bra som Kroatien, men jag saknar de kroatiska priserna.

Idag har vi haft en lugn dag på stranden och imorgon planerar vi för en dagstur till Verona för lite historia och kultur.

/Marit