No stress on Cres

Under vår vistelse i Baska hade Familjen Fritzson hört från 2 håll att ön Cres var väl värt ett besök. Jag har innan dragit mig för att åka färja här nere med husvagn och husbil. Vi har hört ryktats om dåliga ramper som legat hel fel i höjd, vilket resulterat i sönderskrapade underreden baktill. Men när vi pratade med en svensk familj om färjan till Cres så sa de att det inte var några som helst problem. 

Stefans och min plan var annars att åka vidare söderut och besöka nationalparken Krka samt kuststaden Biograd. Men vi började överväga att lägga några dagar på Cres först. Så därför bestämde vi oss alla för att vi skulle åka vidare på söndagen. 

Vi avslutade de sista dagarna med lite härliga bad från klipporna, hann med en varm löprunda till, åt på våra favoritrestauranger och såg flera mäktiga örnar cirkulera över bergen, campingen och havet. 

På söndagsmorgonen lämnade vi Baska redan 7:15 och körde upp Valbiska på Krks nordvästra sida. Vi hade nämligen hört att långa köer bildades framåt dagen. Trots att vi var där redan 8 var det rätt många på plats till 9:15 färjan. Vi stod i bana 3 och det var svårt att veta hur många färjan skulle rymmas. Men den svalde mer än man trodde och när vi kört på öppnades en undervåning där vanliga bilar kunde köra ner på ett undre däck. Nästan alla 9 banor kom med och färjan la sedan ut och vi lämnade Krk bakom oss. 

Superfräsch färja och motorerna surrade så fint under den 25 min långa överfarten till Cres. Angöring vid hamnen gick hur fint som helst och inga problem att köra av. Bägge husbilarna i säkert behåll. 

Så fort vi kom av började klättringen uppåt på cerpentin-vägar. En lång rad bilar stod och väntade på att åka tillbaka till Krk. Ön Cres var minst lika bergig som Krk, men grönare. Krks berg är ofta kala, här växte träden ofta hela vägen upp. Vi korsade ön till västra sidan och letade oss ner mot staden Cres. Där skulle camping Kovacine ligga. 

Campingen låg fint precis vid vattnet i  utkanten av den lilla staden Cres. En stor men väldigt grön camping där flera av platserna låg skyddade under oliv- och pinjeträd. Vi började så en väldigt varm vandring på campingen. I princip alla platser var bokade, antingen snart eller längre fram. Skyltar satt vid varje plats som tydligt visade vilka datum de var bokade. Nu gällde det för oss att hitta två platser bredvid varandra, som åtminstone var lediga ett par dagar framåt, och som gärna hade något skuggande träd. Detta var inte lätt. Campingen rymde 2500 gäster och vi gick gata upp och gata ner och solen stekte. Försent kom vi på att vi borde lastat av cyklarna och cyklat runt. Tillslut hittade vi 2 platser som inte var bokade förrän 12 juli och vi skyndade oss tillbaka till receptionen och hoppades att ingen före oss i kön hunnit ta dem. Till vår lycka var de lediga. 

När vi väl fått in husbilarna på platserna var vi helt färdiga. Så otroligt hett idag. Ett svalkande bad och lite lunch, sen var energi tillbaka och vi orkade fixa iordning allt på platserna. Tyvärr kunde vi inte stå lika bra och mot varandra som sist, men det här fick duga. 

När lugnet börjar lägga sig så började vi bli mer mottagliga för omgivningen. Vi såg då hur fint det var nere vid stranden, hur vackra vyerna var, hur otroligt klart vattnet var och hur mycket bra saker det fanns på campingen. Från våra platser tog det max en minut till havet. 

Det är ju alltid lite pyssel att byta plats och innan man kommit ordning, men nu kändes det här som en riktigt fullträff. 

Intrycket förstärktes ännu mer då Stefan och jag på eftermiddagen tog cyklarna in till Cres. Vi cyklade längs strandpromenaden som kantades av små butiker och vackra stränder och klippor. Efter några kilometer började byn med gamla färgglada stenhus och trånga gränder. Längre in gick vattnet in som i en bukt och där fanns en hamn med småbåtar. Hela hamnen kantades av små mysiga restauranger. Det var en verklig idyll. 

Tillbaka på campingen tog vi en snabb dusch innan det var dags för middag. Alla var hungriga så det blev tidig mat ikväll. Fritzsons tog till Elvins förtjusning det lilla turisttåget in till Cres. Stefan och jag cyklade. 

Sedan möttes vi inne i byhammen och hittade en mysig Pizzeria - spagetteria. 

Kvällen mest överraskande fras stod Elvin för. Erik beställde en öl, följd av Mattias som säger - I would like an ice tea. Magdalena beställer sedan en Cola och servitören nickade sedan på Elvin och såg frågande på Magdalena. Då öppnade Elvin munnen och säger: - I'll have an ice tea.

Där satt vi alla förvånade, likaså servitören. Vilken 4-åring beställer sin egen dryck på engelska?! Tala om att lära sig av sitt syskon och lyssna på vad vuxna säger. 

Hela sällskapet nöjt av suveränt goda pizzor och pasta och strosade sedan runt bland gränder och affärer. Det här stället bara växer och växer. 

När vi cyklade tillbaka på campingen så led vi bägge av en inte konflikt. Denna plats var så perfekt att det var synd att inte lägga mer än några få nätter här. Men våra planer att fortsätta söderut och besöka nationalparken? Tala om i-landsproblem och behagliga problem. Men jag som är en människa som älskar att planera, och njuter av när planer följs. Det här var inte lätt.  Vi bestämde oss för att ge vårt beslut några dagar till. 

Tisdagen tillbringades på stranden där det blev många och långa svalkande bad, snorkling och lite bokläsning. 

Här följer vi öns motto - No stress on Cres!!!