Naket, nercabbat och pittoreska byar

Efter ett par dagars sol och bad på vår nya ö så var vi tvungna att ta ett beslut. Lämna ön och åka söder ut, eller utforska ön vidare. 

Stefan och jag bestämde att vi sparar våra södergående planer med nationalparken Krka till ett annat år. 

Vi bestämde därför att stanna kvar några nätter till på campingen och istället försöka se oss omkring här. 

Ön Cres har en gång i tiden hängt ihop med ön Losinj, men så kom romarna och byggde en kanal tvärs genom ön och det blev då två separata öar. Båda skulle vara fina men vägarna var ibland små, så därför cyklade vi på tisdagseftermiddagen in till Cres för att försöka hitta en hyrbil. Helst ville vi ha en för 6 personer, men det visade sig vara helt omöjligt. Men två separata bilar fanns att få tag på, så vi bokade dessa till onsdagen. Den ena var en liten Peugeot, den andra en Opel cab. Cabben gjorde familjen Fritzson helt lyriska, så vi lovade dem att få ta den. 

Sedan cyklade vi tillbaka till campingen och valde att ha en middagskväll hemma och planera för morgondagen. 

Det var en skön och vacker kväll och efter maten var vi lite rastlösa. Vi bestämde då oss för att ta en liten cykeltur längs havet åt det håll vi inte varit. Något som är väldigt vanligt här i Kroatien är campingar för naturister. Campingen vi bor på har en separat FKK-del. FKK står för Freikörperkultur eller Free Body Culture på engelska. 

Vi hann inte cykla längs havet särskilt lång tid förrän vi nådde denna del. Riktigt fina campingplatser byggda i etage vid havet och nakna människor fanns det gott om. Elvin, som åkte med bak på Erik cykel, brister snart  ut i ett gapskratt och skriker 

- Nakenfis!!!

Erik fick bråttom att ha ett litet samtal med Elvin och det är ju inte helt lätt att förklara för en 4-åring att just här är alla nakna, de vill vara det och de får det och man får absolut inte skratta eller peka. 

Jag skall ju erkänna att jag själv hade lite svårt att hålla mig för skratt. Att de ligger nakna på stranden är ju en sak, men när än dam passerar på cykelvägen framför mig spritt språngande naken med en handväska hängandes kring halsen kunde jag inte låta bli att småle. Eller när ett par står nakna vid sitt tält och lagar mat vid en bänk, och ett annat sitter vid ett bord och spelar kort. Svårt med klädpoker för dem. 

Så upphörde campingen och vi kunde alla slappna av och njuta av en vacker cykeltur. På vår högra sida betade fåren på sluttningarna och på vår vänstra sida fanns vackra klippor och stränder och kristallklart vatten. 

Solen var på väg ner bakom bergen och en och annan båt passerade i det glittrande vattnet. Det var så vackert att det nästan gjorde ont. 

På onsdagsmorgonen cyklade Stefan och Erik in till byn och hämtade upp våra bilar och vid nio var vi iväg. Familjen Fritzson njöt i sin cab och barnen var glada, medan vi svettades i vår Peugeot med en knappt fungerande AC.

Vi möttes snart av vackra vyer och vårt första stopp var den lilla lilla byn Luninice. Vi hade gång på gång på vägen dit tackat oss själva att vi inte valt att utforska ön med husbil. Vägen till Lubinice var smal med stenmurar på bägge sidor. Fårfarmar var vanliga här. Vi fick vi flera tillfällen backa och trixa för att kunna ta oss förbi mötande trafik. 

380 meter över havet låg byn med ett 40-tal uråldriga stenhus men endast 7 boende. Platsen hade varit bebodd i 4000 år och byn ett viktigt fortby. Långt nedanför lång en underbar liten strand. 

Vår resa fortsatte sedan söderut på Cres där vi gjorde ett försök att komma åt en stor insjö som låg mitt på ön. Vi hittade inte rätt väg utan såg bara sjön på långt håll högt ovanför, den så väldigt fin ut med turkosblått vatten omgivet av grönska. Via en liten bron passerade vi över den byggda kanalen och kom över på byn Losinj. Vi passagerare i Peugoten var vid det här laget genomsvetta och vi stannade för bad i en liten by vid namn Nerezin. 

Vi började sedan bli hungriga och körde ner mot den större hamnstaden Mali Losinj. Hittade en central parkering och gick in mot centrum vid hamnen där mängder av restauranger låg. Staden låg upp på en kulle med massa fina färgglada hus. 

Det var riktigt hett idag och trots restaurangens stora markis strålade värmen igenom. Vi avnjöt en god måltid och skyndade oss sedan in i de svalkande gränderna där små mysiga butiker låg. Vi såg många fina vyer och mängder av flotta båtar och kunde säkert vandrat runt där längre, men vi behövde svalka. 

Så vi körde till byns utkant för att kolla in campingen Cikat och samtidigt passa på att ta ett bad. Campingen höll på att bygga ett vattenland som skulle öppnas snart, men i övrigt var det ingen camping som imponerade. Tråkiga platser på ren jord eller grus inne i skogen, klippiga strand med vassa stenar som inte var optimala för varken sol eller bad, särskilt inte för de mindre. 

Vi fortsatte ytterligare lite söderut till den lilla byn Veli Losinj. Något mysigare ställe har jag nog aldrig sett. En liten hamn gick in som en smal kanal mitt i byn och runt om gamla färgglada hus. Frukstånd, glassbarer och restauranger trängdes runt kanterna. Vi njöt av en god glass och dubbel macchiato. Både den godaste och billigaste jag någonsin druckit. 12,50 svenska och så gudomligt god, så det blev ännu en. Kanske var det den pittoreska omgivningen som gjorde denna glass- och kaffestund så magisk. Ett sånt där tillfälle man minns länge. 

Vi vandrade längs hamnen helt förbluffade över vattnet, så klart och rent att vi inte kunde tro våra ögon. Inget skräp eller växtlighet som växter på rep och kanter, bara klart vatten. Vi fortsatte ut till hamnens slut där några större utflyktsbåtar låg. Där var vattnet om möjligt ännu renare och trots djupet såg vi botten klart och tydligt. Gott om fisk fanns det också och vi ångrade att våra snorklar låg kvar i bilarna. 

Vi orkade inte gå upp och hämta dem, men beslöt att stanna till i en vik vi sett strax innan Veli Losinj och snorkla där. 

Det visade sig vara en riktig hit. Lite svårtillgängligt med vassa klippor, men när vi kom i vattnet så var det värt all möda. Jag som snorklat, men framför allt dykt mycket i mina dar är rätt kräsen. Men det här var något speciellt. Ett vatten så klart och med klippväggar som myllrade av växt- och djurliv. Fiskar överallt, stora som små. Tyvärr hade vinden vänt idag, så vattnet låg nog på knappa 20 grader. Vi frös så vi skakade när vi gick upp, men det var det värt. 

Svala och nöjda med dagen vände vi hemåt Cres igen. 

Vi gjorde ännu ett försök att komma ner till sjön, men även detta misslyckades.  Vid åtta på kvällen var vi hemma igen och njöt av en middag vid husbilarna bestående av min mammas hemlagade crepes och fläskpannkakor. Allt var så nöjda och belåtna med dagen som varit, men rätt trötta. Det hade stundtals varit riktigt hett. 

Tyvärr bjöd inte natten på så mycket sömn. Starka vindar och lite mulet väder drog in under natten. Vi såg även skenet från blixtrar i horisonten. Så vi var uppe och stormsäkrade och stängde fönster. Men vinden ven och olivgrenar piskade mot taket. Fladdrer från tältdukar hördes från våra grannar liksom det ständiga hamrandet av tältpinnar som desperat försöktes slås ner i backen runt om på campingen. Framåt småtimmarna lyckades vi iallafall somna några timmar. 

Så det var en rätt sliten skara som vaknade till på torsdagen. En dag som bjöd på blåst, lite mulet och svalare väder. Jag hade dessutom så ont i min högerarm att jag knappt kunde lyfta den. Jag mindes att jag under gårdagens bilfärd kämpat med att nå en vattenflaska i en kylbag bakom mitt säte och måste sträckt till mig illa på något konstigt sätt. Men att jag skulle få så ont. 

Men cykla gick bra och i väntan på bättre väder så cyklade vi alla in till den lite större hamnen och drömde oss bort bland alla lyxiga båtar. Under tiden kom solen sakta tillbaka och vi njöt av en god lunch inne i byn. 

Blåsten kvarstod men solen var tillbaka så på eftermiddagen var vi på stranden igen. 

På kvällen var vi tillbaka i byn igen för en god middag och vin. Elvin hade blivit lovad ett stopp i leksaksaffären på hemvägen, men där hittade Magdalena en cykel till honom. Han har hela tiden här nere kämpat med sin balanscykel och övat och övat. En riktig cykel fanns också med bland Fritzsons packning, men den har varit lite för stor och klumpig. Däcken är stora och den går alldeles för fort. Här fanns nu en mindre och bättre cykel som inhandlades och fick följa med tillbaka till campingen. En otålig Elvin väntade medan däcken pumpades och stödhjulen plockades bort. Sedan hoppade han upp och gjorde ett första försök på nya cykeln. Och där satt det. Lite assistans från Erik för att komma igång, men sedan cyklade han. 

Att se hans glädje var magiskt. Han hoppade jämfota och ropade: - Jag har cyklat på en riktig cykel för första gången!!!

Han sprang sedan runt på vår campinggata och gjorde High Five med våra närmsta grannar som följt hans framsteg. Att se Elvins glädje gjorde oss alla glada. 

Så kom ännu en blåsig natt och för mig med min onda arm bjöd den inte på så mycket sömn. Vid 3-tiden var det omöjligt att hitta en sovställning som inte gjorde ont. Jag lyckades tillslut flytta ut till soffan och hitta en position för armen som avlastade så mycket att jag kunde slumra några timmar. 

Idag har vi spenderat ännu en dag på stranden och ikväll skall vi packa ihop och äta en avslutningsmiddag inne i Cres. Efter nästan 2 veckor tillsammans åker vi bägge vidare imorgon, men åt olika håll. Men om våra planer håller så möts vi igen uppåt Gardasjön om någon vecka.