lördag 7 juli 2018

Korcula och Orebic

Efter besöktet på murarna i Ston körde vi vidare 6 mil norrut på Peljesachalvön och landade i den lilla staden Orebic.


Målet med att flytta norrut var att med cykel kunna tas oss över till grannön Korcula. Om Orebic visste vi egentligen ingenting och bara resan dit var en upplevelse i sig. Först körde vi upp i bergen och överallt på varenda bergsluttning och dalgång växte vinrankor.


På halvön finns inte mindre än 30 vingårdar och över 60 olika viner produceras på Peljesac och grannön Korcula.
Högt upp i bergen såg vi fastlandet och massa små vackra öar.


Vägen vek sedan ner längs kusten på öns östra sida. Vackra stränder dök upp på vår vänstersida och vi kunde se flötena från alla mussel- och ostronodlingar guppa i vattnet utanför.


Upp i bergen igen och ner via hissnande serpentinvägar på öns västra sida.


Slutligen kom vi fram till camping Nevio i Orebic’s utkant. Campingen sluttade brant ner mot havet och var byggd i etager. Visst fanns det strandnära platser, men det var för de med tält eller små husbilar.
Vi fick nöja oss med en plats uppe på höjden. Det var smalt nog att köra in där med.
Men det var en stor och luftig plats med grönska och utsikt över havet och öarna utanför, däribland Korcula.


Platserna delades åt med cypresser, olivträd och blommande buskar.


Campingen var nog bland det fräschaste vi någonsin sett. Särskilt dyr var den inte heller och en vinodling fanns på området. Servicehusen var nybyggda och hade AC, vackra omgivningar med grönska, blommor och vackra stensättningar och murar. Varje plats hade eget vatten och avlopp. En liten pool fanns också för de som ville. 

På kvällen cyklade vi in till Orebic för att äta middag. Vi upptäckte då att det var en otroligt mysig stad med mycket gamla hus och byggnader.



Efter en lugn och skön dag på stranden vid campingen på torsdagen så 
tog vi igår med oss cyklarna på färjan över till ön Korcula.


Både ön och huvudorten heter Korcula även om ön ursprungligen kallades ”Svarta Korfu”. De första invånarna var nämligen greker och namnet syftar på den täta växtligheten med pinjeträd och olivlundar.
Tillskillnad från Kroatiens många andra öar så är Korcula en otroligt grön ö. Alla berg vi såg var inklädda i grönska.

Överfarten tog bara 15 min och vi fick en fin vy över Korculas stad när vi närmade oss. Den gamla staden ligger på en halvö och omgärdas av en ringmur från 1200-talet.


Vi steg i land och parkerade våra cyklar utanför muren.


Till fots gick vi in genom en av portarna och upp i gränderna. Korcula var en 
otroligt mysig liten stad och kändes nästan som ett Mini-Dubrovnik.




Blankslitna stenar i gränderna och vid Sankt Markuskatedralen åt vi en 
glass och drack macchiato.


Vi fortsatte vår vandring och kom förbi Marco Polos födelsehus.


Frågan om Marco Polos ursprung är omdiskuterad. En vanlig uppfattning är att han föddes i Venedig. Det finns emellertid uppgifter som gör gällande att Marco Polo föddes här i Korcula. Ön tillhörde på 1200-talet Republiken Venedig och än idag finns familjemedlemmar av italiensk börd i staden som bär efternamnet Polo.
Flera butiker runt om i staden sålde souvenirer och inredningsdetaljer med koppling till hans resor.

Vi kom ut på andra sidan och längs med insidan av ringmuren avlöste restaurangerna varandra. Via en trappa kunde vi ta oss ner till utsidan av muren och ner på klipporna.


Soltörstande turister låg på klipporna och bättrade på solbrännan och några snorklade längs med klippkanten. Det klara vattnet lockade men vi hade lämnat både bad- och snorkelgrejer vid cyklarna.



Vi tog oss istället tillbaka upp till insidan av muren och fortsatte vår vandring genom staden. Vi tittade på byggnader och sevärdheter och stötte på detta roliga glasstånd.


Stefan som efter tisdagens match bytte bort sin Sverigetröja med en från Schweiz letade nu febrilt efter en ny gul tröja. Mission impossible. Allt vi hittade var gula bikinis, klänning och parasoll. Jag har föreslagit att vi skall köpa parasollen och sedan lossa duken från pinnarna och göra ett hål högst upp. Så blir det som en poncho.
Men det dög inte.

Efter att ha utforskat Korculas flesta gränder började vi bli sugna på lunch. Mitt bland alla restauranger med kroatiska specialiteter och framför allt fisk och skaldjur så låg en thailändsk restaurang. Efter 3 veckor i Kroatien var vi väldigt sugna på nya smaker och valde den. En trevlig australiensare drev den och hade valt att starta upp den av precis den anledning som gjorde att vi valde den. För de som vill bryta av med andra smaker.
Vi njöt sedan av vackra och goda rätter. Kyckling med röd curry samt Pad Thai.


Efter lunch var det dags att utforska ön vidare. Men det var en riktigt varm dag och vi orkade inte riktigt cykla runt så mycket som vi velat. Det blev iallafall en tur söderut på ön där vi badade och snorklade från en fin udde. Dock inte så klart vatten som hemma på vår camping. Längs udden gick en liten promenadväg med små avstickare ner till klipporna. Utmed stigen upptäckte vi ett flertal spindelnät stora som dasslock. Näten var byggda som en tratt i och längst in fanns ett hål.


Nu är inte jag speciellt rädd för spindlar, men de här näten var inte att leka med. Det kändes som de skulle sluka hela min vad om jag klev utanför stigen.

Det blev inga imponerande sträckor på Korcula, vi summerade bara drygt en mil den här dagen. Men återvände ändå nöjda med dagen till Orebic på eftermiddagen.

Idag laddar vi för Sverige mot England. Det är inte många svenskar här nere, men via Facebookgruppen ”Vi som skall till Kroatien med husbil och husvagn” uppräckte vi att det fanns ett par till campingen. Vi har stämt möte med dem i strandbaden klockan 16 och tillsammans hoppas vi kunna heja fram Sverige till vinst. Stefan kommer idag se matchen i nyinköp Kroatientröja. Det var det bästa han kunde lösa.
Så går det, bytt är bytt och kommer aldrig tillbaka.

Avslutar med denna bön.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar