Serengeti och Ngorongoro

På fredagsmorgon gick vi upp redan vid 5, detta för att vara på plats redan i soluppgången och hoppas kunna få se en jakt. Detta då rovdjuren jagar mest på kväll, natt och morgon. En snabb frukost och iväg. Hyenorna smög runt vårt område och vi såg zebror och giraffer som gick och betade. Vi stannade till mitt på savannen och såg en stor sol stiga upp över horisonten, omkring oss var det knäpptyst. Det var en magisk stund.
Vi såg Afrikas minsta hjortdjur, kirk’s dikdik, inte större än en hare, hönsfåglar, ett vattendrag med flodhästar och små grön-orange fåglar i flock - lovebirds. Men ingen jakt.
Det började ljusna och vi förstod att våra chanser att få se en jakt minskade för varje minut.

Men det visade sig bli en spännande dag iallafall.
Två lejonhannar dök upp på ett fält och la sig bakom en buske, 300 m längre fram låg 2 hannar till. Vi såg dem på långt håll, så ingen närkontakt.
Vi körde vidare och kom till ett lite fuktigare område. På en klippa satt ett gäng babianer och spanade på oss. Vägen blev mer lerig och gropig och vi gungade till rejält åt vänster och sedan åt höger och sedan satt vi fast i leran. Bilens underrede satt fast i den höga vallen i vägens mitt. Chauffören provade köra framåt och bakåt men allt som hände var att lera sprutade. Ut kom han inte heller för lervallen på hans sida var för hög., hans dörr gick inte att öppna. Så Stefan, som satt fram idag, fick hoppa ut på fältet med högt gräs och chauffören klättrade över på Stefans sida och gav sig ut. Som tur var hade vi flera jeepar bakom oss som väntade avvaktande. Fler chaufförer hoppade ut och några andra turister filmade. De trixade och fixade och vi gjorde ett nytt försök, men vi kom ingen vart. Bogserlina kopplades på och jeepen bakom oss försökte backa oss loss. Hände inget. Jeepen backade då och vände och skulle nu dra loss oss genom att han körde framåt. Vi passagerare fick alla stiga ur då det verkade bli en gungig historia. Barnen var inte glada att kliva ut i det höga gräset och babianerna flyttade närmre oss och inspekterade oss noggrant. Säkert skrattade de åt oss. Nytt försök och efter en stund kom vår jeep loss. Det gungade till ordentligt och jag var glad att vi inte satt i. Men nu var vi loss och eftersom babianerna kommit ännu närmre var vi alla glada att få hoppa in i jeepen igen.

Sedan körde vi runt en stund men såg inget speciellt. Vi såg en flock elefanter på långt håll och en pygméfalk.
Sedan hände det grejer och värsta lejon-bonanzan utbröt. Vår chaufför fick tips via radion om lejon i träd. Det var ett korvträd vi nyligen passerat och då fanns inga lejon där, men nu var de där. Vi vände och körde tillbaka. När vi närmade oss klev en stor lejonhanne fram ur gräset och gick sedan framför vår bil hela vägen fram till trädet. Han gjorde sig ingen brådska och vi rullade sakta efter. Väl framme i trädet tog han sats och hoppade upp. I trädet låg 2 honor och sov och hanen försökte göra sig en plats i en klyka. Det gick sådär. Rumpan hängde ut över grenen och gång på gång var han på väg att trilla ner. Vi studerade dem en stund och rullade sedan vidare. Vi hann inte långt förrän vi möter nya lejon. En STOR lejonfamilj är på vandring. Vi stannar mitt i deras gångväg och låter dem passera tätt intill oss. De kommer i en lång rad och det bara matar på med lejon efter lejon. Vi räknar dem till 5 honor som sedan följs av 6 små lejonungar och sedan ytterligare 5 honor. Sist kommer en lejonhane. En helt otroligt stund med lejon överallt och framförallt kul att se de små barnen. Totalt bestod flocken av 17 lejon och fastän klockan bara var 11 så hade vi redan sett 24 lejon bara idag.

Vi åkte vidare en bit och hittade en stor flock med zebror och gnu. Den stora migrationen hade passerat, de vi såg var några som hamnat på efterkälken. Nu vistades många djur längre västerut i väntan på regnperioden som återigen skulle göra Serengeti grön.

Vi körde tillbaka till campen för lunch och tog det lugnt en stund. Att skumpa runt på dammiga vägar sliter på kroppen. Utanför kökstälten smög flera babianer och en gigantisk maraboustork runt och väntade på rester. Vad många nog inte vet är att just maraboustorken likt gamar är en asätare. Chokladföretaget Marabou gjorde ett misstag när de valde namnet efter en asätare, det var ibisstorken de tänkt men tog fel stork.

Vid 15:30 åkte vi iväg igen. Vi såg en leopard i träd med en impala, fast på långt håll. Vi såg flera elefanter i omgångar varav en rejält stor flock som gick mitt i land oss. Vi tog en tur förbi floden där vi sett lejon igår och såg ännu ett lejon. Klockan började bli mycket och vi skyndade oss hem innan klockan skulle bli 18 och djuren skulle få vila från turister och bilar. Strax innan campen såg vi vår första schakal.
En kall öl, en kork Jäger för att rensa strupen från damm och en dusch och vi var i form för middagen. Det hann börja mörkna innan vi lämnade tältet och vi fick ledsagare med oss. Vi fick då höra att bufflarnas gångstig går mellan tält 4 och 5, dvs mellan Leiners och Pers tält. Men lurigast var hyenorna, därför skulle man aldrig gå själv.

Före middagen serveras alltid popcorn och många tar en lugn stund med öl och popcorn framför bush-TV:n, dvs brasan.

Mätta och belåtna återvände vi till tälten för sista natten i Serengeti. Somnade till hyenornas ylande.

7:40 på lördags lämnade vi campen och begav oss tillbaka mot Ngorongoro, den kollapsade vulkanen. Vi såg stora flockar av gnu, gaseller och zebror på vår väg ut ur Serengeti. Ute på huvudleden stod chauffören på lite och det dammade rejält. För er som inte varit här går det inte att förklara, men dammet letar sig in överallt. Allt du tar i är damigt, sätena, telefonerna, packningen, vattenflaskan.
Vid halv elva nådde vi toppen av vulkanen och började vår resa ner för kratern, eller calderan som är det rätta ordet för en kollapsad vulkan. 600 meter ner på brant cerpentinväg av grus. Lägsta växel och bromsa lagom mycket, det var en spännande färd.
Oroligt vackra vyer och calderan bildade som en gryta i den kollapsade vulkanen. De djur som tagit sig in tog sig knappast ut igen. Därav det täta beståndet av flera arter.
Enormt stora flockar av gnu, zebror, impalor betade på botten av vulkanen. Flera hyenor strök omkring nära dem, men flockens storlek verkade ge dem styrka.

Och sedan kom han, vår första och enda noshörning. I täten av en stor buffelflock gick han. Visserligen på långt avstånd men vi kunde ändå se hornet med blotta ögat. I kikaren rådde det dock inget tvivel, det var en noshörning. Alla Big Five avklarade.

Vi körde sedan runt i calderan och fick närkontakt med både strutsar, zebror, impalor, gnu och krontranor. Djuren här verkade mindre rädde. I fyra omgångar såg vi lejonpar, både på nära och långt håll. Så dagen summerades med 8 lejon.

Vid en sjö där färskvatten strömmade upp underifrån parkerade vi, liksom många andra jeepar, för lunch. Mycket grönska, som en riktig oas och i vattnet plaskade flera flodhästar. Från vår camp i Serengeti hade vi fått med lunchlåda. Tyvärr fick vi äta den inne i bilen. Gladorna som cirkulerar över sjön är helt galna efter mat. De tar allt de får tag på och det finns risk att klöser turisterna när de tar maten från dem. Därav denna försiktighetsåtgärd. Men efter maten kunde vi gå ut och njuta av den vackra omgivningen och se flodhästarna på nära håll.

Turen i Ngorongoro avslutades med en tur i caledrans enda skogsparti. Akasiatröd och palmer blandat med elefanter och babianer. Vi hade fortfarande taket uppfällt och njöt av våra sista minuter av safarin ståendes i bilen.
Sedan bar det brant brant uppför och till vår lycka var utfartsvägen plattsatt. Hade det varit slirigt grus undrar jag om vi någonsin kommit upp. Motorn kämpade uppåt på lägsta växel och jag valde att inte titta ner på de branta sluttningarna.
Upp på toppen kom vi iallafall och var uppe på den gamla vulkandes kant. Vi rullade sedan vidare mot dagens lodge - Ngorongoro Farm House. En idyll mitt ute i skogen på bergets sluttning. Bungalowsen låg utspridda på ett kaffeplantage bland massa vackra blommor och träd.
Pool fanns också och efter att ha duschat av oss allt dam njöt vi av lyxen och sol och bad några timmar innan solen gick ner. Vilken skillnad från tälten i Serengeti.
Kvällens middag bestod av soppa, sedan buffé för både varmrätt och efterrätt. Ute på terassen stod två kockar och wokade vad vi plockade till oss.
Under middagen diskuterade vi våra safaridagar och alla intryck. Vi var alla väldigt nöjda och belåtna och summerade våra dagar. 1 noshörning, 2 geparder, 4 leoparder, 45 lejon, säkert över 200 elefanter, giraffer, zebror plus massa andra häftiga djur och fåglar. Vilka dagar!

Idag rullar vi tillbaka till Kilimanjaro där vi säger hejdå till Per som flyger hem till Sverige igen. Vi andra tar planet till ön Zanzibar för en veckas sol och bad. Så skönt det skall bli efter allt damm och skumpande.

Tack till er som följt oss under safarin och tack för era kommentarer.
När vi kommer till Zanzibar hoppas jag på bättre wi-fi så jag kan lägga upp lite bilder.

Dammiga hälsningar från Staafs, Leiner och Wetterholm.