Serengeti - den ändlösa slätten

Redan 7:30 lämnade vi Lake Manyara och fortsatte huvudvägen mot Serengeti. Vägen var asfalterad och relativt bra. Vi körde upp för höjd och sedan ner på andra sidan. En vacker dal med odlingslandskap bredde ut sig framför oss. Brunröd jord till den gröna växtligheten och en blå himmel skapade vackra färger. Då och då kantades vägkanten av massajer som vallade sin boskap. De gick insvepta i deras typiska klädsel, som mönstrade lakan av olika färger. Vackrast var den klarröda, särskilt till landskapet med jorden och växtligheten.

Vi fortsatte uppför och kom fram till Ngorongoro National Park. Där tog grusvägen vid och vi fick sedan skumpa vidare på grusvägar. Vi fortsatte uppåt och på vår högra sidan var det branta sluttningar ner mot slätten där sjön låg. Mycket grönska på sluttningarna och många av träden påminde om broccoli. Vi kom fram till en utsiktspunkt där vi stannade. På vänster sida om oss bredde den kollapsade vulkanen Ngorongoro ut sig, kallas för calderea. Vilken fantastisk vy. Calderan var 600 m djup och 21 km bred. Dit ner skall vi på lördag och spana på djur.

Nu försatte vi mot Serengeti. Vacker vyer med slätter, kullar och grönska med broccoliträd.
Nu bar det nerför och massajbyar blandades med flockar av gnu och zebror. Långt framför oss kunde vi se slätten Serengeti breda ut sig. Serengeti betyder just den ändlösa slätten.
Vi fortsatte ner och längs sidorna betade giraffer och europeiska storkar som övervintrade här.

Sedan var det dags för besök i massajby. Vi välkomnades med sång och blev klädda i färglada lakan. Kring byn växte en taggig buske som skydd och vi välkomnades in innanför ”muren”. Hos massajer råder månggifte och hövdingen hade 14 fruar och 60 barn. Alla bodde i byn.
Tillsammans med massajmännen deltog Markus, Kalle och Olle i hopptävling. Den som hoppade högst jämfota med raka ben stod högst i kurs.

Vi välkomnades sedan in i deras hyddor, byggda av lera och pinnar. De var så små att vi fick dela upp oss. En enkel säng gjord av pinnar och täckt med kohud, samt en eldstad var allt som fanns. Maten bestod ofta av en blandning av blod och mjölk. Lät ju jättegott!
I hyddan vi besökte bodde en kvinna med sina 6 barn i en säng ca 140 cm bred. Männen vandrade runt hos sina fruar, de fick bara sov en natt åt gången hos varje fru.
Vi stödköpte lite av deras smycken, besökte förskolan där barnen sjöng och räknade för oss.
Morgonkaffet hade nu runnit ner och vid parkeringen besökte vi en mycket enkel toa med ett gjutet hål i golvet. Flugor och ingen vidare lukt. Jag kissade med dörren öppen ut mot slätten.

Vi närmades oss Serengeti, rak och dammig väg. Vi försökte hålla fönsterna stängda vid möte, men dammet letade sig in ändå.
In genom entrén och den raka och dammiga vägen fortsatte. Vi såg mycket djur på sidorna, både utanför och innanför parken, men inget vi inte redan sett.
Men så plötsligt upptäcker Per 3 lejon under ett träd nära vägen. De låg ner så vi såg bara huvudven stack upp.
Vi vek av från stora vägen och fortsatte mot vår camp och på vägen dit såg vi elefanter i flera omgångar.

När vi kom fram till Kati Kati tented camp var klockan 13:30 och vi var rejält hungriga. Vi bjöds på en god köttfärssås och fick våra tält. Campingen låg brecis vid botten av en sluttning och alla tälten låg på rad. I mitten fanns restaurangtältet och på bägge dess sidor låg tälten man sov i. Mitt och Stefans tält låg sist i raden. Kändes lite sådär med tanke på djuren som fanns utanför och förhållningsreglerna vi fått. Efter mörkrets inbrott får man inte gå själv till restaurangen. Då skall man stå i din öppning och vinka med din lampa tills ledsagare kommer.
Tälten var stora, enkla men fräscha. Alla hade ordentliga sängar och egen toa. Dusch fanns, men då fick man säga till först. De fyllde på en behållare på taket när det var dags för det.
På uteplatsen fanns två stolar och där kunde man sitta och njuta av utsikten. Framfört oss bredde Serengeti ut sig med sitt torra gräs och akasiaträd. Giraffer betade i trädgården. Kändes så overkligt att befinna sig mitt i allt detta.

Vi gav oss iväg på en liten kort eftermiddagstur. Efter klockan 18 får vi inte köra i parken längre, då skall djuren vila.
Så vi åkte bara i några kilometer från vår lodge. Så fick vi syn på ett gäng safarijeepar under ett träd. En elefanthjord passerade nära dem och vi körde dit och trodde elefanterna var anledningen till alla bilar. Men det var något mycket bättre än så. I trädet låg en leopard och vilade och vi parkerade precis under leoparden. Ibland öppnade hon ögonen och tittade på oss. Att det var en hona visste vi först då vi åkte därifrån då vår guide körde runt och kollade om han såg några testiklar.
Det var en väldigt speciell stund med leoparden så nära, max 5 meter mellan oss. Att få se en leopard så nära och dessutom första dagen var extremt ovanligt sa vår guide.
Vår lycka fortsatte och vi fick se gäng badande flodhästar på nära håll. En låg upp och ner när vi kom fram. Vi fick även se gamar, strutsar och en annan stor fågel, koritrapp, som vägde 16-17 kg.

Tillbaka på campen sköljde vi rent halsen från dagens grus med Jäger, tog en svalkande öl vid namn Serengeti och duschade av oss dagens damm. Anlände till middagen som nya människor.
Vi avnjöt sedan en god måltid med ris, köttgryta, broccoli, linsgryta, supergoda fläskkotletter, potatis mm. Flyttade ut till brasan och satt och spanade ut i mörkret och savannen. Vi hoppades få se hyenornas ögon bland buskarna.
Men dagens skumpande och alla upplevelser hade gjort oss trötta så vi blev inte särskilt långvariga.
Vi blev lotsade hem till vårt tält och stängde till alla blixtlås ordentligt.
Medans jag oroade mig för att lejon, hyenor och andra rovdjur skulle ta sig in i vårt tält, så var Stefan mer orolig för de mindre krypen. Eftersom rovdjuren inte kan öppna blixtlås så var det Stefan som fick rätt. Han slängde ut en vandrande pinne, slog ihjäl en fet spindel och 2 andra kryptiska insekter.
Trötta men nöjda med dagen somnade vi sedan med savannens alla ljud omkring oss. Viken annorlunda alla hjärtans dag. Och fyra av The Big Five avklarade.

Idag på morgonen gav vi oss av igen. Vi fick packa med oss lunchlåda för vi skulle vara ute och åka hela dagen. Och vilken dag det blev. Förutom att vi sett allt det vi nu kallar för det vanliga, dvs. elefanter, gaseller, antiloper, zebra, gnu, vårtsvin, giraffer, struts mm. så har vi haft ett par riktiga wow-upplevelser.

Den första inträffade rätt tidigt på morgon efter avresa och i ett träd hängde ett kadaver och på en gren bredvid låg en leopard och vilade. Men vi var ju lite bortskämda från gårdagen och tyckte nog att avståndet var lite väl långt. Men imponerande hur leoparden fått med sig bytet upp i trädet.

Strax därpå blev det mycket action. Vid en flod låg 3 lejonhonor och sov, 2 till stod nere vid vattnet och drack. I vattnet låg en mindre krokodil och lurade. I bakgrunden började 2 vattenbufflar bråka. Anna uppräcker då att flera hyenor stryker omkring i området och i träden ovanför sitter flera gamar och en marabostork. Detta tyder på att det finns ett kadaver i närheten. De båda lejonen lämnade nu vattnet och passerade precis intill oss. Helt makalöst! Först la de sig bland de andra lejonen, men sedan reste den ena på sig och vandrade ut på slätten. Det långa gräset gjorde det svårt att se vad som hände. Men det blev fart på hyenorna och 2 av dem kom springandes med stora köttstycken. De hade uppenbarligen hittat lejonens kadaver. En varan klev nu fram ur gräset och tog lejonens plats vid vattnet. Allt detta hände inom loppet av 5-10 minuter. Helt otroligt!

Vi fortsatte och fick se en örn som satt på backen och åt bara några meter från bilen och strax därpå vid ett vattenhål låg två stora krokodiler. Vi fick dessutom närkontakt med en stor elefantflock. De gick bara meter från bilen.

På en pick-nick-area på en kulle åt vi vår medhavda lunch. Sedan åkte vi vidare och då var det återigen dags för nya wow-upplevelser. Under ett träd låg 4 feta lejonhannar och vilade. Bredvid dem låg en zebra halvt uppäten. De lyfte lite på huvudet när vi passerade, en reste sig och bytte plats. I övrigt verkade de rätt oberörda av oss.

Strax därpå passerade vi ännu ett träd med jeepar. Vi kunde snart se ett kadaver från en gasell uppe i trädet, men vad gömde sig mer? Tillslut upptäckte vi en lite babyleopard uppe i trädet. Mamman hade släpat upp bytet åt honom men nu var hon iväg på nya äventyr.

Guiderna pratar med varandra på radio, så vissa saker hittar vi inte av en slump. Men dagens sista upplevelse var helt vår egen och helt pga slumpen. Vi kommer och kör på mindre väg och på sidorna finns inget mer än högt gräs. Då stannar vår guide bilen och ber oss vara snabba med kameran, för det här måste gå snabbt. Vi fattar ingenting, tror han menar gamen i trädet bredvid. Sedan förstår vi. Framför oss uppenbarar sig en gepard och efter den ännu en. Vår guide säger då att de är så rädda för bilen så de sticker snart. Men inte då, den första lägger sig mitt på vägen framför oss och rullar i gruset. Sedan passerar bägge förbi oss på vägen.

Otroligt nöjda med dagen återvänder vi till campen. Nu sitter vi med en öl på restaurangen med utsikt över Serengeti och smälter dagens intryck och spekulerar i vad vi förväntar oss imorgon. Vad vi hoppas på imorgon är en kill. Lite brutalt, men det skulle vara så häftigt. Noshörning hoppas vi ju självklart också på, sedan är The Big Five avklarade.

/Staafs, Leiner och Wetterholm