En upplevelse utöver det vanliga

Vi bestämde oss för att stanna kvar i Zaostrog till torsdagen. 
Många turister åkte hem i början av veckan och mängder av platser blev lediga. 
Tyskarna har ju några veckors "försemester" i början av juni, så de vände väl hemåt. Den stora anstormningen av campare hade ännu inte kommit så det blev ett otroligt lugn på campingen. 
Vi passade på att gå runt och spana efter bra platser till nästa år. För tillbaka kommer vi igen. 
Under vår vandring saktade vi in vid en skuggig plats där en husvagn stod parkerad. Här skulle vi nog rymmas. 
Utanför satt ett par från Österrike och drack öl och rensade jordgubbar. Vi sa hej och hann inte växla många ord förrän de frågade oss om vi ville ha en öl. 
Så typiskt osvensk beteende. Vi svenskar bjuder ju aldrig in någon annan så där bara. 
Stefan säger alltid att man alltid skall tacka ja till en kopp kaffe eller en öl, så vi sa ja.
Det blev en trevlig stund tillsammans med paret som visade sig komma från Graz. Tillsammans bytte vi campingtips och erfarenheter och drack Puntigamer - Das Bierige Bier, från Graz i Österrike. 

På tisdagen slog vädret om och det blev betydligt varmare men blåsigare. Morgonlöpning var olidlig. Jag höll mig i de skuggiga partierna och körde samma sträcka upprepade gånger. Varje gång jag passerade källan med friskt och fint bergsvatten som rinner ut ur berget, svalkade jag huvud och kropp och drack vatten. Jag klarade med nöd och näppe 5 km. Stefan sprang återigen 10 km. Jag kan inte för mitt liv begripa hur han bär sig åt i värmen. 

På dagen cyklade vi till byn Vrbenik 4 km norr om Zaostrog. En vacker cykeltur längs kusten och genom små byar med fina villor, schyssta lägenheter, restauranger och små badvikar. 

Vi åt en god lunch innan vi trampade hemåt igen och tog ett svalkande dopp nedanför campingen. 

På kvällen var det dags för en tur till klostret som härstammar från 1400-talet. Som turist kan man besöka klostret när man vill, men vi hade blivit lovade en guidad tur av grönsakskillen som vi nu fått veta hette Zvoni. När han stängde grönsaksståndet klockan 19:30 tog han med oss och en holländare på en specialtur. 
Klosterträdgården ligger vägg i vägg med campingen, endast en smal gränd skiljer dem åt. 

Sallads- och kålbäddar, fruktträd med körsbär, aprikoser och citroner varvades med vackra rosor. Det var Zvonis uppgift att hålla igång trädgården. Han var anställd på klostret sommartid, hans föräldrar hade jobbat för klostret i många år. 

På klostret fanns 3 aktiva franzikaner munkar, av dessa såg vi inte skymten. 

Vi fortsatte in i klostret och kom till museet. Eftersom Zvonis tidigare uppgift hade varit att vara guide på museet berättade han kunnigt om alla målningar, smycken, kläder och antika föremål som fanns där. 

På väggen satt en kanonkula, ett minne från när ryssarna invaderade klostret 1806. 

Den mest spännande målningen förställde sista måltiden. Tolkningen här innehåll förutom de traditionella deltagarna en dalmatiner hund och en svart katt. 

Vi passerade också det ursprungliga klosterköket med ett stort 

stenkar som rymde 3000 liter olivolja. 

Inne på klostret fanns en vacker innergård. Mycket grönska kring en vacker brunn och fler citronträd. Det är av dessa vår limoncello görs. 

Vi fortsatte sedan in i kyrkan, svalt och tyst och otroligt vackert. 

Vi tittade sedan runt en lång stund och bara njöt. 

Hittills hade vi bara besökt de traditionella delarna som alla turister kunde se. 
Sedan gick Zvoni in i köket och hämtade nycklar. Via en trappa tydligt uppmärkt privat tog han oss upp till andra våningen. Vi fick tydliga direktiv att inget röra och sedan låste han upp dörren till biblioteket. 
Jag hade läst att klostret hade varit ett centrum för kunskap och att 20 000 böcker skulle finnas där. 
Men jag hade aldrig kunnat förställa mig det jag fick se när dörren öppnades. Det var som att kliva in i en beskrivning ur Dan Browns Da Vinci-koden. 
Ett vackert klinkergolv och sedan ett rum i 2 våningar med bokhyllor överallt. En smal trappa ledde ner till våningen under. Vackra pärmryggar i prydliga rader, uppslagna psalmböcker och gamla pärmryggar som knappt höll ihop. 
Jag har aldrig sett något liknade i hela mitt liv. Vi var helt mållösa och vandrade med stor försiktighet runt i biblioteket. Så tacksamma för den här specialguidningen och för att vi fått se denna plats. Det här var något helt utöver det vanliga. 

Innan vi lämnade klostret fick vi med oss mer limoncello, valnötslikör och vin vi beställt. Nu hade vi köpt av alla sorter klostret gjorde. Vi gjorde även en beställning av olivolja i enliters flaska. Hade bara köpt små flaskor innan. 

Hjärnan hade svårt att hänga med då vi klev ut i gränden och 20 sekunder senare befann oss mitt på turistgatan. Tala om skilda världar!
Många intryck som surrade i huvudet då vi la oss för kvällen. Vilken minnesvärd upplevelse. 
Tyvärr blev det inte så mycket sömn. Vi känner också av värmeböljan som dragit in över västra Europa, även om den inte är lika kraftig här. Dessutom blåste det periodvis i byar och det susade i träden och tallen kastade kottar på vårt tak. 

På onsdagen hade vi planerat för en stranddag och snorkling på eftermiddagen. När vi är hemma för lunch och lite siesta och i godan ro sitter och tar en kaffe utanför husbilen, så hör vi ett konstigt ljud inifrån husbilen. Det lät som om en isbit sprack eller föll från och landade med ett klirrande ljud. 

Stefan var först in i husbilen och jag tätt efter. Sedan hörs en nej och en harang av svordomar. På bordet stod vår enliters flaska olivolja. Den saknade nu både topp och botten, olivolja flöt överallt. Den hade helt enkelt exploderat i värmen. 
En febril aktivitet startade nu då Stefan började ropa efter saker att torka med. Stillestånd i hjärnan innan jag slänger mig ner på golvet och öppnar skåpet under sängen och sliter fram tvättkorgen. Får fram använda handdukar och vi började hindra vidare spridning. 
Ur torkyrullen dras otaliga meter papper ut. Bordet, golvet, soffan allt är täckt. Oljan rinner ner i gallerna för elementen och in under sätena. 
Värsta inringningen nu gjord, Stefan slet ut dynan och jag tog med den ner till servicebyggnaden. Kroppen blev alldeles hal av att böra ner den och jag och försökte skölja och tvätta så gott det gick. 

Det fasta bordet monterades ut, liksom hyllor och galler. Vi torkade och skurade. Med papper och flugsmäll och mina små händer kom vi åt att torka upp det mesta ur skrymslen och vrår. Golvet skurades sedan med vatten och diskmedel. 
Vilken pärs! Att under värsta hettan ligga inne i husbilen och skura olja. 
Nu vet vi både hur det låter och vad effekten blir då en liter olivolja exploderar. 
Man kan nog även säga att detta också blev en upplevelse utöver det vanliga, även om jag föredrar klosterbesöket. 
Det var ingen rolig stund, även om man nog kan säga att det var glatt. 

Nöjda med saneringen cyklade vi sedan väl inoljade iväg för att snorkla lite. Tyvärr så var sikten lite dålig då blåsten grumlat upp lite. Så det kanske inte gjorde något att vi lagt 2 timmar på städning. 

Sista kvällen blev det ännu ett besök på Bracera. 
Vi sa hejdå till Maja på restaurangen, vandrade hemåt lite vemodiga för att lämna denna underbara plats. 

Vinkade till Zvoni som tog en öl på pizzerian. Stannade till några minuter vid uggleträdet och strax därpå kom en förälder flygandes över våra huvuden och gled in i boet för matning. 

Idag har vi flyttat oss 12 mil norr ut till den lilla UNESCO-byn Trogir, ännu en av våra favoriter här i Kroatien. 
Här blir vi kvar ett tag och njuter och skall möta upp lite släkt och vänner i Split. 

Önskar er alla en skön sommarkväll!
/Staafs