Sista fixet hemma hann vi med redan fredag kväll, husbilen var packad redan sedan några dagar tillbaka. Så lördag morgon 2 juli lämnade vi ett regnigt Habo och rullade söderut. Redan i höjd med Skillingaryd fick vi slå av på farten. Regnet vräkte då ner och jag såg knappt en meter framför mig. Regnet höll i sig och mil efter mil fick jag köra med vindrutetorkarna på högsta hastighet och med sänkt hastighet. Regnet forsade på vägbanan och sikten var minimal.
Regnet upphörde och vi tog oss via Öresundsbron över till Danmark och ner till Gedser udde. Nya färjan Berlin tog oss över till Rostock där vi fortsatte färden nedåt Autobahn mot Berlin. Det är någonstans där den rätta semesterkänslan infinner sig. När vi får tysk motorväg under däcken.
Första natten sov vi på en parkering på en autohof bland ett 30-tal lastbilar.
Söndagen spenderades genom Tyskland och det bästa med att köra bil i Tyskland på söndagar är att inga lastbilar får köra då. Så vi hade bra flyt och valde vägen förbi Regensburg och Langdshut istället för Nürnberg och München där köer brukar uppstå.
Vid Rosenhem fick vi första glimten av alperna och den är alltid speciell. Man blir liksom glad i hela själen. In i Österrike, förbi Örnnästet och ner genom bergspassen. Där stannade vi för att fylla vatten och dricka kaffe. Men då kände vi hur trötta vi var och bestämde oss för att stanna för natten. Ett 30-tal husbilar och husvagnar var redan på plats. Att många väljer att stå här för natten kan man förstå. Platsen ligger vackert i en smal dal med gröna bergssluttningar på bägge sidor. Parkeringen består av många långa snedställda parkeringsplatser avskilda åt med gräs, träd och buskar. Gratis vatten finns att fylla och man kan även tömma toan. I anslutning till parkeringen finns en mack med toaletter och även duschar om man vill. Även en enklare resturang finns.
Vi åt mammas goda tacopaj i husbilen och njöt av ett glas rött. Fick in matchen Island - Franrike på vår TV, men orkade inte se klart. Sängen lockade.
Måndag morgon rullade vi iväg tidigt. Ner genom den 7,8 km långa Karawankentunnel och kom ut i Slovenien på andra sidan. De vackra vyerna fortsatte och vi körde högt upp på motorvägen byggd på höga broar och pålar.
Bergen avtog och vi kom ner på slätten, svängde av motorvägen vid Postojna och började resan på de små vägarna och kom snart till Kroatiska gränsen. Kort därefter kom första vyn över Medelhavet. Lycka!!!
Strax innan 12 körde vi in på Camping Zablace i Baska på ön Krk.
Familjen Fritzson som varit där sedan söndag eftermiddag väntade på oss och mötte upp oss vid receptionen.
Bortsett från regnet kring Skillingaryd, så hade vi inga hinder på vår 185-mil långa resa från Habo till Baska. Aldrig innan har vi haft sånt flyt.
En inbromsning vid ett vägarbete pga av att några inte bytte fil i tid, annars ett otroligt flyt hela resan.
Fritzsons hade hittat en bra plats åt oss där vi fick mycket skugga av ett träd, och vi inrättade snabbt vårt läger här.
Efter en snabb lunch väntade första doppet. Det blåste en hel del vilket gör att havet får en underbar turkose mjölkig färg. Det är så vackert.
Dagarna här i Baska har gått fort. Mycket sol och bad har det blivit. Dels från stranden nedanför campingen, men vi har även cyklat bort till våra badklippor vi gillar så mycket.
Elvin har fått en egen liten pool vid vårt läger.
Vårt besök har givetvis innefattat ett besök på restaurang Ragusa som ägs av vår favoritfabror. Han blir lika glad varje år han ser oss och vi äter gärna på hans restaurang där det både är gott och billigt. 165 SEK för 2 schnitzel med pommes, en sallad, 0,5 l rött vin och en flaska vatten.
Några sköna slappa eftermiddagar vid husbilarna med After Beach följt av grillkvällar har det också blivit.
Tidig morgonlöpning har vi också hunnit med och svettats i värmen. Favoriten är upp bland Baskas svalkande gränder och på den gamla gatstenen som är så blanksliten att den glimmar som guld i solen.
Idag gick jag, Stefan och Mattias upp extra tidigt för att gå upp på toppen av Mt Ljubimer. Stefan och jag var uppe för 2 år sedan, men då tog vi den lite lättare vägen. Idag valde vi den tuffa och brantare, men det var värt varenda svettdroppe när vi nådde toppen och havet med alla öar bredde ut sig framför oss.
Jag har läst en fantastisk bra bok när vi varit här. Stefans kusins sambo har just gett ut sin 3:e bok - Laboon.
Om ni vill ha något spännande att läsa så kan jag rekommendera den, otroligt spännande.
http://www.henriktord.se/b%C3%B6ckerna/laboon-32121813
Den ingår i en trilogi med 3 fristående böcker. Den första boken, Kum, är den absolut bästa boken jag läst.
Imorgon är det dags för oss att rulla vidare mot Krka Nationalpark. Vi för att stanna där några nätter och utforska parken, Fritzsons för ett kort stopp för att bada i vattenfallen.
Vad som händer efter det får tiden utvisa.
Kram på er!
/Marit
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar