tisdag 24 juni 2014

WOW - Walk on Water

När mörkret sänkt sig över campingen såg man bara svaga sken från levande ljus från de som satt kvar utomhus eller svaga lampor inne i bilarna. Ett nästan kusligt lugn vilade över hela området och det kändes nästan bisarrt hur alla dessa människor hittat ut hit. Mitt ute i ingenstans.
Innan läggdags gick vi ner för att ta en dusch. Myggolja i kombination med svett efter cyklelturen är inget man vill gå och lägga sig med.
På väg ner stannar Stefan upp och jag ser att han tittar på något. Strax därpå uppfattar även jag vad som väckt hans intresse. En liten, liten ljuspunkt hoppar runt framför våra ögon. Eftersom vi precis tittat lite på Steven Spielbergs serie "Taken" med konstig ljus de tror kommer från rymden, så börjar vi ju undra hur vi egentligen mår. Hur mycket vin drack vi ikväll?! Nu ser vi dansande ljus på fler håll.

Plötsligt inser vi att luften är full av eldflugor. Så häftigt!!!
Jag har sett en för flera år sedan, men här var de överallt.
Somnade spänd inför morgondagen med texten av Owl Citys "Fireflies" i mitt huvud.

"You would not believe your eyes
If ten million fireflies
Lit up the world as I fell asleep"

Idag tog vi bussen kl 9 de ca 6 km till parken. Vi blev avsläppta vid entré 1 och köpte biljett in.
110 kuna (ca 130 SEK) kostar inträdet och då ingår även båtfärd och transport med ett litet tåg. 
Sedan var vi redo att ta oss an Plitvice National Park. Vi valde program C vilket innebar vandring, båtfärd, vandring, återfärd med tåg och sedan en kort vandring. Detta skulle ta 4-6 h.


Med facit i hand kan jag bara säga - WOW - what a day!!!
Bilder i broschyrer och i reklamsyfte kan ändras, mixas och förvrängas och färger kan förstärkas, allt för att lura ögat. Och någonstans var jag nog lite orolig att parken inte skulle leva upp till mina förväntningar. Att det bara skulle vara ännu ett vattenfall i mängden.
Men dagen har varit helt magisk. Finns nog ingen bild i världen som kan göra Plitvice rättvisa.
Av alla platser jag sett, och då räknar jag mig själv som hyfsat berest, så har jag nog aldrig sett något så vackert, mäktigt och häftigt.

Vi började med en bra överblick av de nedersta fallen från en utsiktspunkt.




Sedan gick vi ner till en av de nedersta sjöarna på 504 över havet och besökte "Big Waterfall" på 68 m.


Sedan fortsatte vandringen. Långsamt klättrade vi uppåt sjö efter sjö, fall efter fall. Det forsade, porlade och rann precis överallt. Stora fall, små fall, under dig, över spången, bredvid dig.



 

Trollskt vackra sjöar och pooler med vatten så kristallklart att du på flera kunde se botten.
Fiskar simmade intill stigarna och under spångarna. Stora som små.


Grönska i vattnet och bredvid vattnet.
Överallt rann vatten över en ny kant och skapade nya fall.


Då vi kommit upp en bit åt vi en tidig lunch innan vi transporterades med båt över den största sjön.



Sedan fortsatte vandringen uppåt fallen tills vi kom upp till den översta sjön på 637 m över havet.
Därifrån tog vi det lilla tåget tillbaka nästan till entrén. Sista biten fick vi gå för att få en vy över fallen uppifrån.


Som sagt, ingen bild gör parken rättvisa. Jag säger bara en sak - åk hit!!!
Det är som i en saga. Så som man skulle vilja rita en mysig plats i en berättelse. Det känns nästan overkligt.
Alla vattenfall jag sett innan är inget mot dessa.
Stefan är även han mycket nöjd med vår tur hit. Han visste nog inte riktigt vad han hade att vänta. Men nu vet han och har tackat mig och Pinterest för detta.
Är ni i närheten i Kroatien, lägg några dagar här. Det går bussturer från flera turistorter vid havet. Mängder med mysiga pensionat kantar vägarna.
Jag lovar, det blir ett minne för livet.

Imorgon skall vi leta oss ner från bergen och fortsätta vår resa söderut. Målet blir förmodligen Nin strax utanför Zadar.
Vi har nu besökt två platser som finns med på UNESCO:s världsarvslista på denna semestern. Köhninhsstuhl var den första, Plitvice den andra, kanske hinner vi någon mer.
Men nu har jag en ny dröm. Har sett bilder på parken i höstfärger, och i vinterskrud. Tänka att få åka hit en annan årstid...
Och någon björn har vi ju inte sett än...

/Marit

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar