Som jag skrev i mitt förra blogginlägg så har mycket vatten runnit under broarna och så även i mitt liv, då jag i Prag fyllde ett halvt sekel.
Fy så gammalt det låter, tveksamt om 50 låter bättre. Men åldern är ju bara en siffra och allt känns precis som förra veckan.
Tack alla ni som ringt, skickat SMS, skrivit på Facebook och Messegeber. Det värmer.
Nog om min ålder, här kommer en rapport från Prag.
Ni som läste mitt förra blogginlägg vet att vi kom dit i fredags och att det då var högsommarvärme. Vi fick en fantastisk fin kväll och satt ute och åt nära den kända Karlsbron. Trötta efter två långa dagar somnade vi gott.
Vårt hotell Waldstein låg i området Malá Strana, eller Lilla sidan, vilket är en sluttning ner mot floden Moldau.
Lördagen bjöd på soldis och fortsatt varmt väder, även om det blivit svalare.
Vi åt en god frukost i hotellets mysiga källarvalv. Här fanns allt man kunde önska och mer därtill. T.o.m. prosecco fanns på buffébordet.
Vi valde sedan att köpa en 48-timmars biljett för Hop-on-hop-off-buss. På den fanns två olika slingor att åka samt en båttur på en timma längs floden. Vi började med stadsturen och fick lära oss massor om Prag via en ljudslinga. Vi hade fått lurar och kunde välja svenska.
Vi hoppade av i den gamla staden som låg på andra sidan floden. Såg flera välkända sevärdheter så som Tynkyrkan och Astronomiska uret.
Vi tog bussen över till vår sida floden och regnet lugnade sig lagom tills vi gick upp till den mäktiga Pragborgen som ligger högt på en åsrygg på västsidan av Moldau.
Vackra omgivningar och byggnader i dess park och slutligen kom vi fram till själva borgen. Mycket mäktig byggnad som finns med i Guiness rekordbok som det största historiska slottet.
Efter borgen hann vi lagom gå ner till Gamla stan och kajen där båten utgick ifrån.
Tyvärr kom regnet tillbaka och vi fick sitta inomhus. På båten fick vi information i högtalare på 4 språk. Den tyska rösten lät precis som när Tage Danielson läser i Karl-Bertil Johnsons julafton.
Nöjda med allt vi sett och lärt oss under dagen återvände vi till hotellet för att ta det lite lugnt.
Vi åt middag på en restaurang i de mysiga kvarteren på Lilla sidan. Den tjeckiska maten har inte lockat oss men ölen däremot. Vi har druckit både de kända så som Staropramen och Urquell men också testat lokalt bryggda från Prag. Lilla sidan som på tjeckiska heter Malá Strana hade sitt eget bryggeri med ett väldigt gott öl vi drack ikväll.
Efter maten gick vi ut på Karlsbron och fick imponerande vyer över stan i mörker.
Pragborgen låg mäktig över staden och figurerna som prydde Karlsbron fick ett otäckt utseende i mörkret.
Nöjda med dagen återvände vi hem till hotellet. Vårt rum ligger i ett gammalt hus och vi måste först gå in genom en stor gammal trädörr, för att komma in på en innegård. En brant trappa tar oss sedan upp till rummet. Så himla mysigt och man förväntar sig inte alls hitta ett fräscht hotellrum där inne.
Söndag och födelsedagsfirande. Jag passade på att njuta av ett glas prosecco till frukost när det ändå fanns. Första gången jag sett det på en frukostbuffé med det var ju verkligen rätt tillfälle.
Söndagen bjöd på klarblå himmel men rätt kallt väder.
Vi gick upp till de vackra gatorna i Neruvova ovanför hotellet. Fortsatte sedan ner och förbi Lennon Wall.
Solens strålar värmde och vi fortsatte över en av de många broarna till östra sidan där vi tittade på det Dansande huset.
Klockan började närma sig tolv och vi vände tillbaka och ner på ön Střelecký Island, även kallad Archer’s Island. Vi hittade en parkbänk med perfekt läge mot solen och när klockan slog 12:08, vilket är tiden jag föddes, öppnade vi en flaska bubbel och njöt i parken.
Förutom uret finns fyra figurer som sätts i rörelse varje timme. De representerar fyra företeelser som föraktades vid tiden när uret byggdes. Från vänster till höger är det först Fåfängan, som beundrar sig själv i en spegel. Därefter Girigbuken med en påse guld. Den tredje är Döden, ett skelett, som slår tiden varje timme. Slutligen Turken som tänker på nöjen och lättsam underhållning.
Varje timme ringer Dödeni klockan och genast skakar de andra figurerna på huvudet och ger uttryck för att de ännu inte är redo att dö.
Inte jag heller, jag har bara börjat andra delen av mitt liv tänkte jag.
På eftermiddagen började molnen bli tyngre och lagom till regnet kom hoppade vi på bussen som åkte ett helt varv i Prags ytterkant. Efter det kände vi oss fullärda och hade sett allt vi ville.
En flaska prosecco väntade på mig på rummet, en present från hotellet.
På kvällen gick vi återigen över Karlsbron in till gamla stan. Hotellet hade verkligen ett perfekt läge med gångavstånd till det mesta.
Vi njöt av en god pasta och ett glas rött innan vi vandrade hemåt igen. En kylig kväll som krävde vantar och det var näst intill omöjligt att förstå att jag i fredags kväll, för endast två dygn sedan gick här i shorts och t-shirt.
Måndagen började med en löptur längs Moldau. Skönt att känna att kroppen fortfarande är med mig. Den låga morgonsolen fick de slitna gatstenarna på Karlsbron att glimma som guld.
Den annars så folktäta bron låg nästan öde.
Turisterna hade inte vaknat ännu, en och annan tjeck var på väg till jobbet med en kaffe i handen, några fler motionärer och ett brudpar som fotades i det vackra morgonljuset.
Efter frukost packade vi ihop och checkade ut och lämnade Prag.
Vår vistelse i Prag och Prag som stad kan summeras på följande vis.
Det är en trevlig stad att besöka med många fina gamla byggnader och hus. Det är lätt att orientera sig och mycket kan nås inom gångavstånd.
Det finns minst lika många cannabisbutiker som souveniraffärer. Kyparna är väldigt trevliga och service minded.
Ölen är god och relativt billig och de har även goda lokala viner.
Vill man inte gå eller åka hop-on hopp-off kan man ta spårvagnen eller en egen chaufför med Prague Old Car.
50-års dagen avklarad, tjeck på den. Och Prag som ny stad för oss.
Nu lämnar vi Tjeckien och rullar vidare mot Alperna. Dags för nästa resmål på min bucket-list.
Marit, först o främst stooort Grattis på den stora dagen, ingen kan tro att det den här gången var 50 som gällde !!
SvaraRaderaDu skriver, liksom tidigare, fantastiskt bra! Det är som om man är med på resan, o upplever det ni gör. O de fina bilderna förstärker berättelsen! Jättekul att få följa era resor! Tack!
Du är då den yngsta 50-åring jag vet! Stort grattis!
SvaraRaderaLinda G
Radera