På onsdagen öste regnet ner, men vi trotsade vädret och tog tunnelbanan ner till Flatiron building.
Några snabba foton i regnet och sedan gjorde vi några sista inköp i Soho.
En sista lunch och öl blev det på Heartland brewery innan vi åkte hem till hotellet för att lämna av lite shoppingpåsar.
Sedan var det dags för helt nya äventyr i New York. Sedan augusti bor Stefans släkting Nick, som vi lärde känna via Allt för Sverige, i New York. Han flyttade dit tillsammans med sin flickvän Jess och vi hade nu bestämt möte med dem i Brooklyn där de bodde.
Förutom den traditonella och tydligen oundvikliga felåkningen upp till Harlem så hittade vi ut till området där Nick bor. Det visade sig vara ett riktigt mysigt område, som en typisk liten amerikansk småstad med affärer, pubar och restauranger. Medan Stefan stod utanför Nicks port och kände på låset så ser jag Nick och Jess komma gående över gatan och in i en affär. Så jag går efter dem in i affären och ropade på dem.
Även att vi var väntade så såg de lite snopna ut.
Sedan började en helt oförglömlig kväll för oss alla. Något man inte räknar med skall hända på en resa till New York.
Vi började med ett besök i deras lägenhet. En liten 3:a som de delar med en inneboende för att klara hyran. Lägenheten kostar 18 000/månad.
Nicks flickvän Jessica var helt underbar. Så härlig som person, glad och sprallig. De träffades i Los Angeles för drygt ett år sedan och hade nu valt att tillsammans flytta till New York för att testa något nytt.
Att komma hem till en privatperson i en lägenhet i New York var en upplevelse i sig.
Efter en inspektionen av lägenheten gick vi till en närliggande pub. Jag har ingen aning om hur länge vi satt där, men ölen smakade gott och vi hade alla väldigt trevligt.
Då kom nästa udda inslag på denna utflykt. Vi skulle gå upp på hustaket på huset där deras lägenhet låg. Därifrån hade de fin utsikt över Manhattan. Så hela gänget i från puben och upp i trappa efter trappa tills vi kom upp på taket. Där väntade en magnifik utsikt på 360 grader. Visst det var inte som tornet, men denna känslan var helt annorlunda. Vi var på ett hustak i New York. Hur stor är sannolikheten att det skall hända?!?
Tyvärr var kvällen lite disig, men vi kunde ändå se Manhattans skyline och flera av tornen.
Efter detta galna besök gick vi ner till lägenheten igen. Där väntade "Hot toddy". Te med ingefärsbitar, citron och whiskey. Riktigt gott fast jag inte alls tycker om whiskey.
Nick & Jess ville sedan ha hjälp med att klä granen och Noel hjälpte gärna till. Medan vi drack Hot Toddy och åt goda ostar från Brooklyn så kläddes granen och även dörren dekorerades.
Noel var dessutom grym på engelska. Han svarade inte bara på tilltal utan hängde med i konversationen och flikade in med egna meningar emellanåt. Riktigt bra gjort och med bra uttal.
Vi insåg sedan att vi inte bara kunde dricka utan var tvungna att äta något också. Så vi gav oss ut på en närliggande pub och restaurang. Det var rätt fullt där inne. Men då började Nick prata om någon baksida utomhus. Kändes lite sådär i det blöta och regniga vädret. Men det visade sig vara som ett stort partytält med bänkar och bord. Infravärme värmde upp hela tältet så det var riktigt varmt där inne.
Fantastiskt god mat hade de också. Jag avnjöt en sirlion stek med whiskeysås.
Tyvärr gick eftermiddagen och kvällen alldeles för fort. Vi började bli trötta och rätt onyktra. Nick & Jess hade varit hemma i Iowa över Thanksgiving och kommit tillbaka sent igår kväll. Stackars Nick skulle dessutom upp och jobba imorgon. Så vi hoppade på tåget tillbaka till Manhattan.
Men vilken kväll vi haft. Vilken härlig twist på vår resa.
Bara att träffa Nick igen var stort. Att sedan besöka Brooklyn, en pub där, ett hem och klä en julgran, upp på ett hustak med utsikt över Manhattan.
Att dessutom få träffa Jessica som var helt fantastisk på alla sätt. Vi saknade dem så fort vi åkte därifrån. Noel deklarerade på vägen tillbaka att detta varit bästa dagen i New York. Jag var benägen att hålla med.
På torsdagen var vi lite trötta när vi vaknade. Men solen sken och vi tänkte passa på att ta en promenad i Central Park. Åt frukost och checkade ut från hotellet. Lämnade in vårt bagage och gav oss ut på promenad. Passerade granen vid Rockerfeller center som hade tänts igår kväll. Tur vi inte bestämde oss för att se detta. Det hade tydligen varit kö i 7 timmar. Då hade vi det betydligt mycket roligare ute i Brooklyn.
Särskilt märkvärdig var inte belysningen heller. Men kanske berodde det på att var dagsljus nu.
Vi tog sedan tunnelbanan en bra bit upp på östsidan av parken och gick genom parken ner. Här var det forfarande höst och vi njöt av en vacker men kall promenad.
Vid The Boathouse, där vi de tidigare gångerna i NYC ätit hamburgare, tog vi nu en värmande kaffe.
Vår sista måltid i New York åt vi på favortpizzerian Napoli.
Det kändes lite sorgligt att åka hemåt, men samtidigt var vi så otroligt nöjda med allt vi ser, gjort och köpt. Men vi hade gärna spenderar mer tid med Nick & Jess.
Hämtade upp väskorna och tog en sista tunnelbana ut till JFK.
Lyfte på torsdagskvällen hem mot Norden och Helsingfors. Resan gick smidigt och vi landade före utsatt tid. Men sedan tog vårt flyt slut. Förutom den beräknade väntan på 3 h på flygplatsen så var planet till Göteborg lite försenat.
Ovan molnen sken solen och inga spår av Helga märktes. Men det ändrades fort. När vi närmade oss Landvetter och gick genom molnen hoppade och kränger hela planet. Luftgrop på luftgrop. Vi steg och vi sjönk, krängde från sida till sida. Jag som avskyr landningar i vanliga fall var allt annat än nöjd. Fick ut landningsställen och började närma oss landningsbanan. Med bra några 100 meter kvar till backen så accelererar planet fullt och vi stiger rätt upp genom de stökiga molnen. Detta var allt annat än trevligt. Vi fick strax därpå infon att starka sidovindar dragit in över Landvetter och landning av omöjlig just nu.
Vi cirkulerade en stund ovan molnen innan vi steg igen. Nu kom infon att vi var på väg till Köpenhamn. Landning på Landvetter var omöjlig för tillfället.
Även om landningen på Kastrup var blåsig den med så var den betydligt behagligare. Nere på backen blev vi sittandes i väntan på info.
Slutligen kom den. Det blir buss upp till Göteborg. Jag tog detta som ett glädjande besked, jag hade flugit färdigt idag.
Så nu sitter vi på en buss på E6:an på väg hem. En rejäl omväg och försening. Detta hade vi gärna sluppit, men vädrets makter styr vi inte över.
Lite trötta och slitna längtar vi nu hem. Bortsett från några timmars sömn på planet så har vi varit vakna snart 1,5 dygn.
Men men, vi är välbehållna och har haft ännu en fantastisk resa med Familjen Thunberg i New York. Och Noel ha varit så tapper och aldrig klagat på tråkiga affärer eller gnällt. Och hans engelska är fantastisk. Jag är så imponerad av dig Noel. Du är grym!!!
Tack till er som läst och följt oss på ännu en resa.
//Marit